Funderingar kring HBT status

Mitt uppvaknande - Del 2

2008-10-21 00:28 #0 av: BraveandCrazy

Här är fortsättningen på del 1.

tiden gick.jpg
Ett par veckor gick utan att jag hörde något ifrån henne annat än online.
På fredagen vecka två kom det ett sms att dom + nägra till hade fest och hon ville att jag skulle komma dit. Efter mycket smsande och lirkande eller övertalning kanske är bättre tog jag med mig 2 cider och gick dit.

Väl där så satt hon och en tjejkompis  ute och rökte!
Jag jordens kram av henne.
Framåt kvällen/natten så jag att få Henne att förstå att hon inte kunde ha det som hon hade det.  Allt hon sa hela tiden var men Vem ska bry sig om mig då?

Jag tog och pratade med henne på tryggt avstånd ifrån hennes andra kompis och talade om att jag skulle alltid bry mig om och finnas där för henne! Jisses tänk om jag hade haft en bild på det ögonblicket.
Festen fortgick och tillslut blev det dags att gå hem.
Jag skulle få sällskap med tjejkompisen och hennes pojkvän.
Hon ville inte stanna hemma hos honom utan ville följa med mig hem. 

När hon var iväg på toa berättade hennes tjejkomis att det bli värre dagen därpå om hon inte var hemma än om hon var hemma när han vaknade.
Jag gick med på att försöka "söva" min vän och lämna henne där. 
Nästan som om kände till mina planer sa hon flera gånger att jag vill hem till dig, hon lade huvet mot min axel och sjöng med i låten som spelades. Somnade en liten stund, dom andra kom inrumlandes där vi satt. Nu var hon pigg hon hade sovit/blundat så där lagom mycket så nu var hon klarvaken.

Nu var det min tur att gå på toa. När jag nästan var klar brakade h-vetet löst utanför. Det tog två sekunder innan hon knackade desperat på dörren och sa släpp in mig, släpp in mig. In kommer en skräckslagen vän som säger ojj vad dom bråkar! Där bestämde jag mig för att aldrig mer lyssna på andra utan vill hon komma hem till mig så får hon komma hem till mig.

En av sakerna jag såg till att få in i huvudet på henne genom traggel var att INGEN vän till mig ska behöva vara hemma och vara rädd eller ledsen när jag bor i närheten. Det spelar ingen roll vad klockan är och vilken dag det är! Sover jag så väck mig. Hon somnade på min soffa. Jag satt brevid för hon hade kopplat ett bra grepp om min hand, jag kom inte loss utan att väcka henne och det ville jag inte då hon behövde sova!
Någon vecka senare pep mobilen, jag hade sms.
Dom var osams. Hon var rädd. Fick hon komma över? Kunde jag komma och möta? Jag han med att tänka YES on fattade vad jag sa den där gången! 
Jag klev i kläderna och gick och mötte! Hon skulle gå ut! Jag gick åt det hållet hon sa att hon var men såg ingen.
Ut ur mörkeret hör jag -Är det du som kommer B? Svarade att det var jag och då klev hon fram, darrade som ett asplöv. Hon var kvar hos mig i över ett dygn.

Innan hon gick hem den här gången så var det dags för mitt erkännande eller vad man ska kalla det. Egentligen var jag inte alls redo för det ännu men rätt var det var fick hon en ordentlig PÅ attack.
Hon trodde att hon skulle dö så för att få henne på andra tankar så sa jag Lyssna på mig en stund nu!
Tog hennes hand i min och sa någonting i stil med detta.
Kommer du ihåg vad du sa åt mig i tidigare i våras?
- Ja det är klart jag gör!
Ännu en gång frågade jag om det var fyllesnack, ännu en gång sa hon nej.
- Då ska du lyssna riktigt noga på mig nu!
Dina känslor är besvarade! Jag är mycket intresserad av dig som mer än vännina! Jag kan tänka mig att ta ett djupt kliv in i garderoben för att utforska den delen av mig. Om det visar sig att det är vi så kommer jag inte bli kvar i den särskillt länge.
Tyvärr kan jag inte gå ut på stan och hålla dig i handen eller pussa dig offentligt innan jag är riktigt säker på min sak!
-Varför?
-För att hela min släkt eller tja 98% av den i alla fall bär på en enorm bögnoja. Jag vet inte alls hur mina föräldrar skulle reagera.
Under tiden som jag sagt detta så hade jag pillat på hennes förlovningsring. Jag tog hennes hand pekade på ringen och fortsatte.
Förlovningsring.jpg
Dessutom är du inte ledig! Jag rör inte ringmärkta människor!
Det du kan göra med mig kan du även göra mot mig!
Du lilla vän kan inte både ha kakan och äta den.

Gör slut med honom, flytta till eget och när du är över honom så vet du var
jag finns! Vi pratade om detta en stund och sedan följde jag henne hem (som vanligt) Efter en bit tog hon min hand och jag gick med på det..klockan var ju tidigt på morgonen så det fanns ju inte så många ute då.

Våra händer passar ihop som om dom var gjorda för varandra.
Allt kändes det rätt! Att hon var av "fel" kön kändes som en mindre bagatell, sånt som skulle störa andra men inte mig!
Hon sände ett sms senare samma dag där hon skrev att hon aldrig känt sig så befriad eller sovit så gott på länge.

På en annan fest förstod jag att hon funderat mycket i dessa banor.
Hon pratade om mig som sin flickvän. Jag var med henne ut och rökte.
Där fick jag frågor som - Varför har du inte tagit för dig?
Säg till när du är redo att ta emot osv.
Jag svarade henne att jag tänker inte göra någonting med dig så länge du är kvar hos din pojkvän! Jag är redo att ta emot! Den av oss som inte är redo är nog du lilla vän.
Efter ett tag ringde min sovklocka, så jag försökte få henne att följa mig hem eller gå hem till sig. Det gick inte så jag gick därifrån. Efter ett tag fick jag ett sms och detta gjorde att jag vände och gick tillbaka. Trots att hela mitt förstånd protesterade.

Inte vet jag vad som hände men vi blev placerade i ett rum för oss själva.
Hon var ganska på lyset =) Inne i det rummet så ville hon ha en puss.
Det fick hon sedan ville hon ha en till och en till det slutade med ett antal pussar. Hon sa att mina läppar smakade gott.

Det gjorde hennes också! Gudars vad gott dom smakade, gav mersmak gjorde dom också. För att inte tala om hennes ögon.

ögon.jpg

Dom pussarna kommer jag alltid att ha kvar i mitt hjärta.  
hjärta2.jpg

Jag har ALDRIG reagerat så på pussar förut inte ens kyssar.
Det sa jag åt henne. Återigen kom frågan om varför jag inte agerade om jag känner som jag gör. 
Jag talade om för henne att mitt hjärta inte är någon leksak.
Jag nöjer mig inte med att vara något sorts KK eller nåt som bara passar ibland. Ska hon inleda någonting med mig fick hon allt se till att mena något med det också. Annars kunde det vara för min del.
Det gör ont när hjärtat går sönder och jag tänkte inte chansa i dagsläget.

Beklagar att det blev så långt!
Bryter här nu men fortsättning förljer här.

Medarbetare på HBT ifokus

Anmäl
2008-11-10 19:39 #1 av: Tussebus

Väntar ivrigt på fortsättningen...

Anmäl
2008-11-10 21:28 #2 av: BraveandCrazy

#1 Den finns redan här Flört

Medarbetare på HBT ifokus

Anmäl
2008-11-11 13:35 #3 av: Tussebus

*slår sig själv i pannan* döh!! tihi

Anmäl
2008-11-11 23:36 #4 av: BraveandCrazy

#3 Var rädd om dig Glad Flört

Medarbetare på HBT ifokus

Anmäl
2008-11-12 11:09 #5 av: Tussebus

Hmmm...har du hittat de där minnespillrena vi snackade om för ett tag sen? I så fall kan du gärna ge mig ett, #4 Flört

Anmäl
2008-11-12 11:48 #6 av: BraveandCrazy

#5 Nej tyvärr Flört

Medarbetare på HBT ifokus

Anmäl