Funderingar kring HBT status

Mitt uppvaknande Del 4 - Tar frågorna aldrig slut?

2008-10-25 03:37 #0 av: BraveandCrazy

Sista Lördagen i Juni det var dagen då jag rätade ut det sista? till ett! Nu när jag har grubblat färdigt så är det bara att erkänna att - Ja jag är väl homosexuell då om det nu är så NÖDVÄNDIGT med en titel. Lika fort som jag var klar över min läggning så kom det nya frågor. Tar dom aldrig slut? Frågorna alltså.

Sista Lördagen i Juni det var dagen då jag rätade ut det sista? till ett!
Nu när jag har grubblat färdigt så är det bara att erkänna att
- Ja jag är väl homosexuell då om det nu är så NÖDVÄNDIGT med en titel.

Tänk om man bara kunde få vara en MÄNNISKA som älskar en annan MÄNNISKA!!

Varför ska det vara så svårt?
Spelar det EGENTLIGEN ER andra någon roll om den som jag vill leva med är en han eller hon? Är det inte bättre att jag har någon att:
* Hålla i handen när blåser kallt?
* Vem som sover tätt intill i dubbelsängen. Jag menar NI ska ju inte vara med där!
* Vem som tröstar mig när jag är ledsen och gråter?
Eller för all del vem jag tröstar när den är ledsen och gråter.
Varför har folk så svårt för lite tårar idag?
Gråtande öga.jpg

 





Innan 2005 hade blev jag stel som en pinne om någon ville ha en kram. Det lyste rör mig inte lång väg. Att se någon gråta var superjobbigt.

I dag är jag inte rädd för lite tårar. Jag har tårkat mycket tårar, suttit och tröstat och kramat om. Vet ni det värsta som kan hända när någon gråter är att du kanske också gråter en skvätt. Det kallas empati 
Jag är vad man kallar en axel att luta sig emot. Det finns inte mycket som skrämmer mig idag. Jag har sett människor som är mitt inne i psykoser, Panikångest attacker, Deprission osv.
Hos mig blir man inte tillsagd att sluta böla eller något sådant korkat.
Hos mig får man en servett att torka sina tårar med, en kram och en uppmaning att släppa ut "skiten" dvs gråt ut du.

Inget här i livet är gratis. Det har jag blivit lärd på det tuffa sättet.
Tack vare alla kriser i mitt liv så har jag lärt mig att uppskatta dom små ljusglimtarna.
Dessa tre frågor ställer jag mig alltid när jag står vid ett vägval.
Frågetecken.jpg

Vilket val gör att du mår bäst?
Vilket val gör dig stolt över dig själv?
Vilket val kommer du att ångra ett halvår efteråt?

Vilket val som är rätt vet bara DU. Det är DU som ska må bra av dina val.
Dom som gärna vill vara med och bestämma behöver inte brottas med
dina om och varför, vad kunde ha hänt om jag gjorde så istället, om du väljer fel väg. Kom ihåg. Vad du än gör LEV inte bara för att behaga andra!
Det är ju ditt liv det handlar om så kasta inte bort det!

Så nu spårade det ur lite tillbaka tillgrubblerierna Nu sitter jag mest och undrar Tar frågorna aldrig slut? För lika snart som jag konstaterat detta faktum så dök nästa fråga upp som ett brev på posten.
kuvert.jpg

Min största fråga just nu är har jag alltid vetat men tryckt undan sanningen?
Svaret är -Ja! Troligtvis. Då det känns mera RÄTT än FEL att tänka i flickvänsbanorna.

Bör jag ha bråttom att hitta någon? Bör jag kanske rent av ha panik?
Jag är ju inte 15 längre inte 30 heller för den delen.

Visst vill jag också ha:
* Någon att dela mitt liv med
* Någon att somna tätt intill
* Någon att mysa med
* Någon att sitta och prata sönder en hel natt med.
* Någon att skämma bort med allt från en enkel röd ros till..tja du..det blir en överraskning. ;)
Kan ju säga så här att snål är jag inte.
Pengar är bra att ha men man får inte ta dom med sig!

I dagsläget är jag som sagt singel, och trivs med det. (det verkar också vara förbjudet) Därför har jag inte bråttom. Kommer inte ge mig in i ett förhållande med vem som helst bara för att. Är fortarande kvar i garderoben. Jag vet att det är många som tycker att jag borde komma ut redan nu.
Idag har jag titeln singel bland mina släktingar & vänner. Varför ska jag riskera 2 hjärtattacker bara för att jag ska kunna kalla mig homosexuell singel?

När jag hittar HENNE så kommer jag ut ur garderoben och då får min "kära" familj och mina vänner ta mig som jag är eller låta bli!
När jag hittar rätt flicka kommer jag absolut satsa allt på henne och förhoppningsvis gå hela vägen till prästen
Jag tänker inte välja bort kärleken för att passa in!!
Förlovningsring.jpg

Vem vill inte ha någon att hålla om och av?
Självklart så vill även jag det.
Men jag har inte bråttom eller har jag det?
* Tänk om jag missar henne för att jag inte har bråttom.?
Jag vill ju flytta från staden som jag kallar hemma, ska jag vänta tills jag flyttat här ifrån? Det kan ju ta hur lång tid som helst.
* Tänk om jag missar henne för att jag väntar på en flytt?
* Tänk om hon väljer någon annan för att jag inte ger mig ut på banan?
* Har jag mött henne? Finns hon redan i min bekantskapskrets?
Som sagt  Tar frågorna aldrig slut?

Jag har en hög mur som du som vän och flickvän ska över!
Letar efter en tjej som tar mig för den jag är på både gott och ont.
Som jag är beredd att göra med dig! Någon vill dela resten av sitt liv med mig.
Här är det vad du ser är vad du får som gäller!
halla_hand.jpg
Vem ska då DU vara?
Släpp alla masker och var dig själv! Jag accepterar dig som du är och det är inte någonting som jag bara säger!
Jag kommer inte att försöka ändra på dig!
Utan faller jag för dig! Så faller jag för DIG dvs dina tankar, dina åsikter, din omtanke om andra osv. 
Det andra kallar för tillkorta kommanden kallar jag för egenskaper.
Så du har Panikångest, deprision eller något annat "fel"
Snälla du det är ju det som gör dig till just dig.
Panikångest.jpg
Jag kommer inte backa för ur bara för att du inte är vad andra kallar perfekt.
Har jag fallit för dig så är du perfekt i mina ögon.
ögon.jpg

 

 



Alla är vi ju olika! Tack och lov!

 

Medarbetare på HBT ifokus

Anmäl
2008-11-18 13:21 #1 av: FrauBlycher

spännande måste jag säga.

Kan känna igen mig i mycket som du skriver om.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.