Annons:
Etiketterinsemination-graviditetartiklar
Läst 8881 ggr
Tussebus
2008-10-08 23:57

Tankar och funderingar kring insemination

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Min fru och jag står i kö till insemination på Huddinge sjukhus. Otålig som jag är har jag ringt och frågat ungefär när det kan tänkas bli dags. -Slutet av maj; början på juni, blev svaret. De skulle skicka ut ett formulär i december någon gång som man ska fylla i och skicka tillbaks. Det lät som om det mest var kontroll av fakta, typ adressuppgifter och dylikt.

 fötter.jpg

Lite bakgrundshistoria:

Jag har alltid velat ha barn. När jag var liten sa jag i och för sig att jag aldrig skulle gifta mig.
Då tänkte jag ju förstås att om jag nu gifte mig så skulle det vara med en man. Åren gick. Den biologiska klockan började ticka, men Mr Right dök ju aldrig upp! Han som skulle vara den perfekta pappan och en man jag kunde lita på.

Ungefär vid den tidpunkten lärde jag känna min blivande fru. Vi gick snabbt från bekanta till att bli bästa vänner som delade allt.
Så en dag bara hände det: pussen! Det förbjudna. Det som aldrig någonsin skulle hända! Fast det var ju bara en engångsförteelse kom vi fram till. Det fortsatte att vara engångsförteelser länge. Tills vi en dag råkade gå lite längre. Men det var ju också bara något som aldrig skulle hända igen. På den vägen fortsatte det ett bra tag.

Jag var med om en olycka som verkligen fick oss att stanna upp och tänka efter. Det var då vi bestämde oss för att gå ut ur garderoben.
Samma sommar åkte vi på semester till San Francisco. Det kändes så rätt att gå omkring och hålla handen utan att någon brydde sig eller tittade lite extra!

50850013.jpg

Förmodligen var det då vi bestämde oss: vi ville göra det ordentligt offentligt. När vi kom hem beställde vi blanketter och provade ringar samt bokade tid hos en vigselförrättare.
Den 21 september gifte vi oss i Djursholms slott. Mina föräldrar, min pappas sambo, mina helsystrar samt en av min frus systrar var närvarande.

Vi hade pratat ganska länge om att försöka skaffa ett halvsyskon till min frus son. Vi tog reda på fakta och priser samt diskuterade mycket fram och tillbaka. Ett tag funderade vi på Storkklinik i Danmark. Medan vi funderade kollade jag även upp olika gynekologer. Tycker mig minnas att jag ringde till Huddinge sjukhus för att höra lite om vad som gällde här i Sverige angående Insemination. De rekommenderade Mama Mia som mödravårdscentral. Tydligen skulle de vara extra vänligt inställda mot flator som vill ha barn. Följaktligen ringde jag till deras mottagning inne i stan och fick en tid hos en av deras gynekologer.

Jag minns hur nervös jag var när vi skulle dit! Vi höll på att komma försent till råga på allt för det var sådan trafik just den morgonen. Min fru följde med som moraliskt stöd. Gynekologen var väldigt trevlig och tillmötesgående. Fast han hade ganska bråttom. Jag fick gå bakom ett skynke och klä av mig på underkroppen och lägga mig i gynstolen. Det kändes pirrigt. Jag hade aldrig varit hos en gynekolog förut. Han tog det lugnt och förklarade vad han skulle göra. Han gjorde en ultraljudsundersökning och kollade så jag hade två äggstockar, tror jag. I varje fall så fick jag godkänt. När det var klart gav han oss några papper med blodprov som skulle tas olika dagar på och efter mensen. Ett utav proven skulle vi båda ta. Då skulle de kolla om någon av oss hade HIV eller syfilis tror jag. Detta gjorde vi redan vid samma tillfälle. Efteråt var vi glada och lättade. Det kändes som om vi äntligen var på väg mot vårt mål!

När jag kom hem och tittade på provtagningspapprena i lugn och ro upptäckte jag att det stod min frus namn och personnummer istället för mitt! Mailade till gynekologen och bad honom skicka nya papper med rätt namn och personnummer.

Så gick dagarna. Jag höll koll så gott det gick på min menscykel så att jag kunde ta rätt prov på rätt dag. Det var inget speciellt; åka dit, kavla upp ärmen och låta dem suga lite blod. Ibland var det två rör som skulle tas men för det mesta räckte det med ett. Värst var dock när jag skulle röntga äggledarna! Gynekologen hade rekommenderat mig att ta två alvedon innan jag skulle till Läkarhuset på Odenplan där de gör just denna undersökning.

Jag minns att jag just vid detta tillfälle hade fått en allergisk reaktion mot Kåvepenin så att jag hade stora röda, kliande utslag över innerlåren och magen. Det var pinsamt för det såg så hemskt ut.

Varning för storken

Sjuksköterskorna och läkaren sa åt mig att klä av mig på underkroppen och sen fick jag lägga mig på en gynstolsliknande brits. Min fru tog mig i handen när de började undersökningen. I början var det inte så farligt. De tittade bara. Sedan skulle de spruta upp kontrastvätska i äggledarna. Det var nog det värsta jag varit med om, tror jag! Höll på att krama sönder frugans hand, så ont gjorde det. Min mamma säger att det är värre än att föda barn.

Efteråt gav de mig ett trosskydd och sa att förmodligen skulle läcka lite vätska som rann ut igen. Det var inte bara vätska som kom ut… Usch, det var jobbigt! I varje fall verkade allt se bra ut där med. Hoppas bara jag slipper göra om det igen!

Den undersökningen var den sista sånär som på ytterligare ett blodprov som var lite speciellt eftersom det måste tas före klockan ett på dagen och man måste ha varit fastande tycker jag mig minnas. Blodprovet skulle tas på Läkarhuset. Detta var i oktober förra året om jag minns rätt. Nu har det alltså gått ett år. Återstår bara att vänta. Jag återkommer när det närmar sig.

// Tussebus, Sajtvärdinna på HBT ifokus

"Amor vincit omnia et nos cedamus amori" - Kärleken övervinner allt, så låt oss besegras av kärleken

Annons:
MeMayo
2008-10-25 02:29
#1

Jag hoppas allt går bra för er!

Virus70
2008-10-25 11:24
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#2

Vad spännande! Håll oss uppdaterade! Glad

Lycka till i massor!

Våran "bebis" är i form av en fyrbent wheatengosse med namnet Bacchus. Flört

Tussebus
2008-10-25 18:19
#3

Gulligt! Tackar så mycket. Jag lovar hålla er up to date när det närmar sig…

// Tussebus, Sajtvärdinna på HBT ifokus

"Amor vincit omnia et nos cedamus amori" - Kärleken övervinner allt, så låt oss besegras av kärleken

awjungfru57
2009-01-27 20:46
#4

Jag som är adopterad undrar om ert barn kommer ha chans att ta reda på sitt ursprung i det släktledet? /Agneta

Tussebus
2009-01-27 22:43
#5

När barnet "uppnåt mogen ålder" har det rätt att få reda på vem donatorn var. Vi kan inte göra det, men barnet kan. Jag tycker det är bra, för man vill nog alltid veta lite mer om sitt ursprung har jag en känsla av. Glad

// Tussebus, Sajtvärdinna på HBT ifokus

"Amor vincit omnia et nos cedamus amori" - Kärleken övervinner allt, så låt oss besegras av kärleken

FrauBlycher
2009-01-28 10:47
#6

Lycka till! Hoppas allt går bra er!

Annons:
Tussebus
2009-01-28 11:50
#7

Tack så mycket Glad

// Tussebus, Sajtvärdinna på HBT ifokus

"Amor vincit omnia et nos cedamus amori" - Kärleken övervinner allt, så låt oss besegras av kärleken

MyTwiggs
2009-01-29 10:26
#8

Lycka till, hörrni! Det kommer nog att gå jättebra! Skrattande

Twiggie Dessjack, My Twigg´s Cornish rex & Design
www.mytwiggs.com

Tussebus
2009-01-30 14:15
#9

:big hug:) Tack för allt stöd! Happy

// Tussebus, Sajtvärdinna på HBT ifokus

"Amor vincit omnia et nos cedamus amori" - Kärleken övervinner allt, så låt oss besegras av kärleken

Upp till toppen
Annons: