Annons:
Etikettallmänt
Läst 3135 ggr
[TrevorS]
2009-07-21 01:30

Varför gå ut?

Jag satt och funderade på en sak, jag har aldrig gått ut men jag är ändå öppen om någon frågar. Känner flera som berättar när de ska gå ut som gay på jobbet, vad har gay på jobbet att göra? Vad personen gör hemma i säng är väl upp till den personen.

Jag vill till exempel inte veta vem min chef går hem med, eller min handläggare på socialen eller liknande, bryr jag mig inte om.

Gå ut på jobbet? Gå ut på skolan? Gå ut för föräldrar?

Varför gå ut, va dig själv så slipper fördommar komma, jag tror att om vi gör mindre för att synas så bryr sig inte homofober om oss, de är rädda för stereotypen, låt oss visa att vi kan vara normala! Är ni mer??!

Annons:
LaSadie
2009-07-21 21:11
#1

Jag har inte gått ut att vara bi utom för vissa speciella men skulle säga som du om någon frågade.
Anser att det har ingen med att göra vilken sexualitet jag har.

[TrevorS]
2009-07-21 21:26
#2

Va skönt att jag inte är ensam om det här med att inte gå ut utan bara vara öppen. Nej precis vad du gör är upp till dig, sexualliteten handlar ju som sex-biten och det har ingen med att göra.

Man är ju ändå samma person.

hus-musen
2009-07-22 00:16
#3

tycker inte att det angår någon vilken läggning jag har oavsett om jag är hetero, lesbisk eller Bisexuell. visst kan man berätta om man vill det, men ärligt talat så skulle jag inte bry mig om nån av mina arbetskamrater kom fram o sa att de var homo. Känns lite "jaha, kul för dig" typ. jag kommer ju inte ändra uppfattning om den personen ändå.

Qui dormit, non peccat

 


raphanus
2009-07-22 09:23
#4

Att gå ut, eller komma ut som man också säger, handlar inte bara om att tala om för omvärlden vad man gör hemma i sängen. Att vara till exempel homosexuell handlar om så oerhört mycket mer än om vilka slags konkret sexuella aktiviteter man ägnar sig åt. Att vara till exempel homosexuell innebär inte per automatik att ens liv handlar så särskilt mycket om just sex. Man kan vara homosexuell och ändå praktiskt taget sexuellt inaktiv, eller till och med leva i celibat.

Att komma ut går dessutom kanske inte alltid till så, att man säger till alla i ens omgivning "hejsan, hejsan, allihopa, jag är homo/hetero/bi". Det kan till exempel gå till så att man i en kaffepaus på jobbet berättar vad man gjorde på semestern och med vem. Eller så kanske man avslöjar sig hos läkaren, ifall läkaren ger inadekvata råd om hur man ska förhålla sig sexualhygieniskt till sin partner. Det finns säkert många lesbiska som har fått höra att det är viktigt att de alltid använder kondom vid tillfälliga sexuella kontakter, och hur dumt kan inte det kännas att försöka spela med i doktorns jargong då?

Att komma ut är inget tvång, men absolut ingenting att störa sig på om någon gör, tycker jag. Om syftet med att inte komma ut är att blidka homofober och få tyst på deras gnäll och hatiska utspel, har man ju dessutom låtit hatet vinna. Varför ska man vara oärlig om vem man är för att intoleranta och hatiska människor ska få större spelrum på planeten?

TS skriver även: "Låt oss visa att vi kan vara normala." Vad är normalt? Vem bestämmer vad som är normalt? Varför ska just de som enligt TS stipulerar vad som är normalt ha den rättigheten?

[TrevorS]
2009-07-22 10:17
#5

#4. Jasså, jag trodde Homosexualliteten berättade vilket kön man attraherar sig av och finner sexuellt. Men kanske har fel? Så mina heterovänner är homosexuella menar du?

Om du menar de femenina, superfjolliga och dramaqueens som finns många i den här världen då vill jag inte längre kallas för homsoexuell! Det är inte så mycket mer än sexet!

raphanus
2009-07-22 10:56
#6

Jag känner inte dina vänner, så jag ska inte uttala mig om deras preferenser. En del är säkert heterosexuella, medan andra är homosexuella. Vi är ju alla olika. Vad du själv eller dina vänner kallar sig, är mig egalt. Du kanske inte identifierar dig just med superfjolliga dramaqueens, men det finns väl en del homosexuella såna. Det finns en del heterosexuella såna också, tro mig. Det finns människor över huvud taget som på ett eller annat sätt alltid kan framstå som frånstötande i någons ögon, men du skulle väl inte sluta identifiera dig som människa för det?

Om ditt samliv med andra människor bara handlar om sex, beklagar jag mig för din skull. I min värld kan man känna sig attraherad av och kär i en annan människa utan att ens vilja peta på vederbörande.

Annons:
Kaylaza
2009-07-24 13:51
#7

Jag har aldrig känt något behov av att "komma ut" varken på min arbetsplats, utbildningar eller överlag. Jag är öppet bi och bryr mig inte ifall folk vet eller inte. Som jag brukar säga "Min sexualitet är en del av mig, men den säger inget om vem jag är".

Nu känner de flesta i min omgivning till min sexualitet, och det kanske är en anledning till att jag är så avslappnad i den. Några av mina hbt-vänner var väldigt nervösa i folksamlingar innan de kommit ut, som om de var rädda för att deras sexualitet skulle lysa igenom. Nu, när de kommit ut är de mycket mer avslappnade både i folksamlingar och i sig själva.

Om man vill komma ut med sin sexualitet offentligt eller inte låter jag var och en avgöra själv. Så länge man mår bra och inte skadar någon annan så ser inte jag något problem över huvud taget.

VAASHii
2009-07-26 16:48
#8

Jag skyltar inte med saker i onödan och har bara berättat för mina närmsta vänner och lillsyrran och morsan. Fler vet såklart om det men jag har inte skrikit ut det och jag vill att man ska lära känna mig och inte tro att jag enbart är min sexualitet. Det är inte så viktigt för mig att folk ska veta om det.
Och jag anser att det bara angår mig och den jag är tillsammans med.
Sen vill jag inte dra så mycket uppmärksamhet till mig heller.

farmorgreta61
2009-07-27 20:24
#9

Jag kom ut för 8 år sedan och då var jag 40 år. Alla mina vänner utom 2 tog avstånd från mig och vi har inte haft någon kontakt sen dess. Jag bryr mig inte så mycket, men det var vänner jag haft sen mellanstadiet. Kan do m inte ta att jag är lesbisk så är dom inte värda att vara mina vänner. Detsamma gäller för min flickvän. Två av hennes vänner har helt tagit avstånd från henne sen hon träffade mmig. Hon är inte öppen och hennes barn och föräldrar vet inte utan för dom är jag en kompis. Vi bor inte ihop än.

Sach
2009-08-01 12:33
#10

Varför är det så många som läser ordet homosexuell  på detta vis homoSEXuell. Ordet sex får en större betydelse i detta sammanhang än i ordet hetrosexuell. Att komma ut handlar inte om att säga hej, jag är tjej o knullar tjejer. Men som när jag var singel var det ett evigt tjat från kolleger på jobbet om jag har en kille, varför inte, har du träffat ngn kille, hittade du ngn snygg kille i helgen på krogen osv. Efter att ha berättat att nej, jag är inte intresserade av killar så slapp jag dessa frågor, som för mig var jävligt orelevanta. Visst frågade många istället om jag träffat ngn snygg tjej i helgen osv, men det var ju faktiskt en relevant fråga.

Sen ett par år tillbaka lever jag i ett seriöst förhållande. O jag kommer ju ut varje gång jag säger min flickvän. För andra människor ser det som så mkt större än om jag sagt min pojkvän. Men det är mest deras problem.

Att komma ut på jobbet innebär inte att berätta för kollegerna vem man har sex med. Utan vem man bli kär i, eller kanske rent av lever med, o lever du med en kvinna (när du själv är kvinna) vill du komma ut o slippa få frågor om du har en karl.

Så sluta tjata om sexet. Min manliga chef har berättat att han lever med en kvinna, inte har han därmed sagt att han knullar kvinnor. För så tänker ingen. Men en homos som säger att de är homo, verka enligt TS automatisk säga bara vem de knullar, inte vem de blir kär i eller lever med.

Tack för ordet o Happy pride.

[TrevorS]
2009-08-01 12:54
#11

Jag vet inte, jag står fortfarande fast vid det jag säger att de inte borde ha något speciellt med just det här med att gå ut, det finns ingen anledning varför ens dela upp på vilka som har sex med vilka, varför finns det ord för de då? Ursäkta, men jag kan inte klassifisera mig so bög, homo eller liknande trots att jag är det. Jag avskyr det här, hur var det att gå ut, men folk ser det som en plikt. (Jag hatar plikter, som muminpappan sa)

Jag tycker inte att detfinns någon anledning i över huvud taget att gå ut eftersom det bara handlar om vem man har sex med, och vem man blir kär i? Kärlek är bara blandade känslor, jag har hetersosexuella vänner som faktiskt blivit kära i en kille trots att de aldrig kan ha sex. Så kär man ju vara i vem som helst.

Pride visar bara de ytliga och femenina fjollorna som 5+1=? runt hela tiden och jag vill inte hamna i samma fack som de där stereotyperna. Uschanamej.

Saga85
2009-08-01 18:45
#12

Självklart borde man inte tvingas att komma ut, och alla sexualitetsfack borde vara utsuddade eller meningslösa. Tyvärr finns det fortfarande fördomar och diskriminering i vårt samhälle, och så länge hatbrott, diskriminering och dylikt finns kvar mot homosexuella kommer det finnas en mening att komma ut - nämligen att visa att man finns, att vi med "udda" sexualiteter är helt vanliga människor, att visa att alla bögar inte är "ytliga och feminina fjollor", flator är butchiga manshatare, osv osv.

För att få samhället att se även en homosexuell relation och familj som "normal" krävs det att man gör sig hörd. Tyvärr. Det är samma sak med alla minioriteter/förtryckta folkgrupper. "Tjejer kan" och hela den där feminismvågen t.ex. - det är väl klart som f*n tjejer kan, men som förtryckt grupp blev det extra viktigt att man faktiskt visa(de) framfötterna, osv.

Jag har t.ex. en vän som var väldigt homofobisk när hon var yngre. Tills en av hennes närmsta killkompisar kom ut som gay. Hon fick en tankeställare och när jag träffade henne för första gången några år senare hade jag aldrig kunnat tro att hon någonsin varit homofob, denna underbara öppna människa.

Att komma ut är ett sätt för oss att förändra samhället till en bättre, tolerantare plats.

Saga85
2009-08-01 18:48
#13

Vill bara tillägga att man självklart inte måste springa runt till varje människa och skrika ut sin läggning, men ta upp det om det passar.

Annons:
[TrevorS]
2009-09-04 21:54
#14

#13. hehe. jag har träffat på flera som sagt det i första meningen "Hej jag heter xxx och jag är gay om du undrar" ja kanske inte exakt men inte långt ifrån. ;P

Tussebus
2009-09-05 01:59
#15

Jag går inte ut med det om det inte är nödvändigt, fast häromdan hände en lustig grej. Jag svarade i telefon hemma. Det visade sig vara någon som sökte min fru. Det var från vårdcentralen. Jag svarade att hon inte var hemma för tillfället och frågade om jag kunde lämna ett meddelande.

-Vem är du? frågade damen på andra sidan tråden.

Jag tvekade en kort stund innan jag sa: "hennes fru". Damen från vårdcentralen blev tyst en stund. Så frågade hon: "men, är inte XX ett flicknamn??"

-Jo, sa jag. Det är det. Jag är hennes fru. Vi är gifta.

Damen var tyst en stund. Jag kunde inte låta bli att skratta för det var en sån lustig situation, jag har aldrig varit med om det tidigare. Hon var ställd under resten av vårt samtal..

// Tussebus, Sajtvärdinna på HBT ifokus

"Amor vincit omnia et nos cedamus amori" - Kärleken övervinner allt, så låt oss besegras av kärleken

[TrevorS]
2009-09-05 09:35
#16

#15. Ja men det kan jag tänka mig var rolgit, jag älskar när folk blir chokade då blir det lite lättare att man kan skratta lite åt sittuationen också. =)

Men då gick du ju inte ut som gay utan upplyste.=)

Saga85
2009-09-05 16:05
#17

#15 Haha, där fick hon något att fundera över Flört

raphanus
2009-09-06 01:55
#18

#15 / 16 - Jag inser nu här att jag måste ha misstolkat TS ordval "gå ut" hela tråden igenom. Jag skulle säga att det var just det Tussebus gjorde enligt #15, men det kanske inte det är det som TS menar med att "gå ut som gay".

Tussebus
2009-09-09 13:33
#19

Hmm..nu får du nog definiera "gå ut", TS Glad

// Tussebus, Sajtvärdinna på HBT ifokus

"Amor vincit omnia et nos cedamus amori" - Kärleken övervinner allt, så låt oss besegras av kärleken

[TrevorS]
2009-09-09 14:14
#20

Jag har inte förstått det här, för många frågar mig, när gick du ut, jag har inte gått ut brukar jag säga för jag har aldrig gjort det, så blir de paffa och frågar, men jag trodde alla viste om det, men om någon frågar tycker jag inte man ska göra en stor sak av det.

Jag tycker det är pinsamt för en gick ut på jobbet jag tyckte det bara var löjligt och alla skämdes för det inte var passande.

Annons:
Upp till toppen
Annons: