01. Allmänt

Tjejer, det kan inte vara sant!!

2009-01-13 01:09 #0 av: villblipappa

Hej!

Jag har hört att det är väldigt svårt att hitta tjejer som vill skaffa barn med en kille som vill vara en aktiv, närvarande pappa. Jag kan inte, och vill inte, tro att det är sant!

Jag är född 74, bor i Stockholm med man och hund och jobbar som lärare och kompositör.

Jag är 180 cm, väger 75 kg, har mellanblont hår, bruna ögon. Jag tränar regelbundet och är rökfri.

Jag vill nu ta detta fantastiska steg i mitt liv och skaffa barn med en ensam tjej eller ett tjejpar. 

Hör av dig/er...detta kan bli året då det största av allt händer!

Kramar från Johan

Anmäl
2009-01-13 20:11 #1 av: hus-musen

du vill alltså vara en närvarande pappa till ett barn du vill ha med två lesbiska/bisexuella tjejer? är inte säker på hur sånt här funkar, men är de inte bättre att du adopterar eller söker reda på en ren surrogamamma istället?

Anmäl
2009-01-13 21:10 #2 av: FrauBlycher

Hur ställer sig din man till detta? Vill han ha en eller två närvarande mammor?

Anmäl
2009-01-14 09:25 #3 av: Sach

Ang att det verkar så märkligt med att det finns tjejer som INTE vill ha en närvarande pappa.

Jag och min flickvän kommer skaffa barn i framtiden. Vi vill skaffa barnet tillsammans, och det ska vara hon och jag som är föräldrar, eftersom det är vi som älskar varandra och lever ihop.

För oss är det inte tänkbart att skaffa barn med en tredje part, en närvarande pappa. För oss är det inte tänkbart att skaffa barn med förutsättningen att barnet ska bo varannan vecka hos oss o sin närvarande pappa varannan vecka.

För oss är det ingen stabil familjesituation. Men så tycker vi. Det finns de som gärna delar ansvare med en närvarande pappa.

Anmäl
2009-01-14 12:37 #4 av: sara1987

jag håller me Sach. jag o min flickvän tänker samma sak. och vill inte ha en tredje eller till o med fjärde part inblandad.

men får önska dig lycka till o hoppas att du/ni hittar nån tjej/tjejer att bilda familj med. för man blir ju som en stor familj..

Anmäl
2009-01-14 19:15 #5 av: Tussebus

Min fru o jag känner likadant: har redan en son som är varannan vecka hos oss. Vi tycker de4t blir väldigt hattigt + extremt jobbigt då det inte är lätt att samarbeta med pappan i fråga samt att sonen inte trivs med nya styvmamman..

Vi vill ha ett barn som bara vi rår om Glad

Jag säger även jag lycka till och hoppas ni hittar någon!

Anmäl
2009-01-14 23:48 #6 av: villblipappa

Angående adoption (hus-musen) är det ju uteslutet då inga länder adopterar till homosexuella.

Ni som skriver att det blir komplicerat, att ni vill vara en familj utan tredje part etc - jag förstår er...verkligen...även om jag såklart blir ledsen. Min rubrik satte jag lite för att folk skulle bli nyfikna och faktiskt läsa (jag tycker med andra ord inte att det är så jättemärkligt), men jag måste ändå fortsätta hoppas att det finns tjejer som vill ha pappan med i barnets liv...

Anmäl
2009-01-15 00:02 #7 av: Tussebus

Det finns det säkert! Ge inte upp hoppet! Förr eller senare kommer du/ni få napp. För jag anatar att du inte e ensam i det hela utan att din man också vill va delaktig ;)

Förhoppningsvis finns här någon kvinna/ kvinnor som kan tänka sig dela ett barn med er!

Anmäl
2009-01-15 10:51 #8 av: hus-musen

#6 näe homosexuella får visst adoptera! iaf enligt lagen som trädde kraft 2003!

annars så har du ju fortfarande surrogatmammor, finns en del bra sidor på internet,om inget annat skulle gå! tror att de kan bli svårt att hitta ett lesbiskt par att dela med sig av ett barn, de blir ju som ett skiljsmässobarn helt i onödan som slussas fram o tillbaka. men de finns, har sett de på outsiders=)

Anmäl
2009-01-15 14:25 #9 av: Sach

Enligt svensk lagstiftning kan homosexuella bli godkända som adoptivföräldrar. Dock finns det inget land i världen som vill lämna iväg barn för adoption till homopar. Därav att det i princip inte går att adoptera.

Anmäl
2009-01-15 15:44 #10 av: Ragnhildm

Jag tror jag skulle kunna tänka mig att ha en aktiv pappa till mina barn. Kanske inte varannan vecka men iallafall nån som är delaktig i barnens liv. Däremot inte vemsomhelst. Isåfall måste det ju vara nån man verkligen funkar med och så.

Anmäl
2009-02-07 18:35 #11 av: Linnah

Surrogatmödraskap är inte lagligt i Sverige. Det går naturligtvis att hitta en kvinna som är villig att avsäga sig mödraskapet, men då finns alltid en osäkerhetsfaktor - hon kan ju komma på när barnet kommer ut att hon faktiskt inte vill lämna ifrån sig det t.ex... Det går inte att avtala bort någons mödraskap heller.

Det finns faktiskt ett rättsfall när det gäller den här frågan. Ett olikkönat par, där kvinnan inte kunde bära fram barnet, åkte till Finland och provrörsbefruktade kvinnans ägg som sedan planterades in i mannens syster. Sen var planen att barnet skulle adopteras, eftersom det alltid är den som föder barnet som räknas som mor dvs. mannens syster, och om jag inte minns fel så var adoptionen i princip klar när mannen ångrade sig. Adoptionen gick inte igenom (eller om det blev resning på adoptionsfastställandet, jag minns inte riktigt), och mannens syster räknas efter det fortfarande som mor och den genetiska mamman har ingen rätt att föra talan om vårdnad eller annat gällande sitt barn. Det blev så att säga "straffet" för att det inte gick rätt tillväga i Sverige.

Gällande frågeställningen i #0 så tror jag definitivt att det finns kvinnor/tjejer som kan tänka sig att skaffa barn ihop med en man som vill vara en aktiv pappa. Jag är en av dem som inte ställer mig främmande inför det. Dock ser jag det som mer sannolikt att jag i så fall gör det ihop med någon nära vän etc. Jag ser inte barnskaffandet som något som nödvändigtvis behöver ske i en kärleksrelation, utan tror på att en familj i många fall skulle vara stabilare om föräldrarna "bara" var vänner. Jag ser det inte som osannolikt att jag skulle skaffa barn med min bästa kompis (som är bög) och att vi skapar en typ av familj tillsammans, oavsett vad vi vid tillfället har för relationer till ev. partners. Jag har faktiskt två kompisar (en bög och en bitjej) som precis gör detta, de har varit bästa kompisar i många år och håller nu på med insemination i Sverige (jag antar att de till sjukvården sagt att de är ett par och att det inte händer något s a s...). Tjejen har precis träffat en man som hon påbörjat en relation med, och han är helt lugn med att hon skaffar barn med en annan man. Det vore väldigt underligt i mina ögon om hon plötsligt skulle sluta upp med det bara för att hon träffat honom.

Jag antar att jag har en lite queerare syn i den frågan än många andra dock. :)

Anmäl
2009-02-07 22:22 #12 av: Ragnhildm

#11

Tror också att det på sätt och vis kan vara lika bra att skaffa med en nära vän. Hade jag haft en nära killkompis hade jag definitivt försökt. Men nu har jag ingen så nära och jag funderar på hur jag ska göra. För jag vill definitvt ha barn. Snart.

Har dina kompisar prövat heminsemination? Känns som om det borde vara enklare och smidigare. Och om inte det funkar kan man ju gå till sjukvården då...

Anmäl
2009-02-08 12:43 #13 av: Linnah

#12 De gör både och. :) att de gick till sjukvården var nog mest för att kontrollera så att allt stod rätt till så att det inte skulle bli några problem, men uppenbarligen hade de både fantastiska simmare och mycket bra ägg så det är bara en tidsfråga. :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.