Jaha då är det väl bara att föregå med gott exempel då.

Så vem är BraveAndCrazy. Tjej 37 (snart 38) år.
Våren 2007 väckte mig ur min slummer.

Tänk att två meningar kan ställa ens hela världsbild på huvudet. Nu när jag har grubblat färdigt så är det bara att erkänna att. Ja jag är Homosexuell!!
Troligtvis så har jag alltid varit det också.
Då det känns mera rätt en fel.
Går eran värld under nu? Förlåt men det skiter jag i!!

Det är en lång process man ska igenom när man "blir väckt" Den måste ta den tid den tar men
Nu är den klar. Så därför kan jag konstatera att -Pojkvän! Nej det blir det aldrig mera!
Jag är fortarande kvar i garderoben. Jag vet att det är många som tycker att jag borde komma ut redan nu.
Idag har jag titeln singel bland mina släktingar & vänner. 
Varför ska jag riskera 2 hjärtattacker bara för att jag ska kunna kalla mig homosexuell singel?
När jag hittar HENNE så kommer jag ut ur garderoben och då får min "kära" familj och mina vänner ta mig som jag är eller låta bli!
Jag tänker inte välja bort kärleken för att passa in!!

Tänk om man bara kunde få vara en MÄNNISKA som älskar en annan MÄNNISKA!!
Varför ska det vara så svårt?

_Spelar det EGENTLIGEN ER andra någon roll. _* Vem jag håller i handen när blåser kallt?
* Vem som sover i andra halvan av (eller ännu hellre tätt intill i) dubbelsängen.
* Vem som tröstar mig när jag är ledsen och gråter??
Eller för all del vem jag tröstar när den är ledsen och gråter.
Varför har folk så svårt för lite tårar idag?
Varför är folk så f*rbannat ytliga?

I dagsläget är jag som sagt singel, och trivs med det. (det verkar också vara förbjudet) Därför har jag inte bråttom. Kommer inte ge mig in i ett förhållande med vem som helst bara för att.

Visst vill jag också ha mänsklig kontakt samt
* Någon att dela mitt liv med
* Någon att somna tätt intill
* Någon att mysa med
* Någon att sitta och prata sönder en hel natt med.
* Någon att skämma bort med allt från en enkel röd ros till..tja du..det blir en överraskning. ;)

Kan ju säga så här att snål är jag inte.
Pengar är bra att ha men man får inte ta dom med sig!

Jag letar efter en tjej som tar mig för den jag är på både gott och ont. Som jag är beredd att göra med henne (dig) Någon vill dela resten av sitt liv med mig.

Jag har en hög mur som du ska över!
Nej jag har inget foto på mig som du kan få se

**Ni pojkar/killar/män som skriver till mig och tror att om jag bara blir tillsammans med dig så kommer jag att ändra mig Glöm det.
**Skriv gärna om du vill bli min kompis men min pojkvän blir du aldrig.

Inget här i livet är gratis. Det har jag blivit lärd på det tuffa sättet. Tack vare alla kriser i mitt liv så har jag lärt mig att uppskatta dom små ljusglimtarna.

Dessa tre frågor ställer jag mig alltid när jag står vid ett vägval..
Vilket val gör att du mår bäst? Vilket val gör dig stolt över dig själv? Vilket val kommer du att ångra ett halvår efteråt?

Vilket val som är rätt vet bara DU.
Det är DU som ska må bra av dina val.
Dom som gärna vill vara med och bestämma behöver inte brottas med dina om och varför, vad kunde ha hänt om jag gjorde så istället, om du väljer fel väg.

Kom ihåg…. Vad du än gör LEV inte bara för att behaga andra! Det är ju ditt liv det handlar om så kasta inte bort det!

Vem ska då DU vara?
Släpp alla masker och var dig själv!
Jag accepterar dig som du är och det är inte någonting som jag bara säger! Jag kommer inte att försöka ändra på dig efter ett tag utan faller jag för dig!
Så faller jag för DIG dvs dina tankar, dina åsikter, din omtanke om andra osv.  Inte ditt yttre!

BraveandCrazy vart kommer det i från?
Det är en låttitel från Melissa Etheridge.
Min husgud eller gudinna kanske det ska stå.