01. Allmänt

Om Otrohet

2008-10-11 19:21 #0 av: BraveandCrazy

Vad är otrohet för dig?
Är du drabbad av otrohet?
Är du otrogen?
Hur resonerar du?
Det dom inte vet, det lider dom inte av?
Förlåter du otrohet?
Är man inte otrogen om man är med en av samma kön?

Medarbetare på HBT ifokus

Anmäl
2008-10-16 12:59 #1 av: Imasy

Otrohet för mig kan vara allt från att "snusk" chatta till att kyssa någon annan.

Så vitt jag vet så har min karl hållt sig i skinnet, annars får han på moppo ;)

Är inte otrogen själv, då jag resonerar som så, att har jag behov av att vara med andra än den jag lever i förhållande med, är det troligtvis något i förhållandet som gått snett, och då tycker jag att det är bättre av lösa de problemen istället för att skapa ännu fler problem. Kanske slutar det rent av att man går skilda vägar, och då är det ju fritt fram.

Det man inte vet lider man ju inte av, visst ligger det väl något i det, men jag tycker ändå att man ska vara ärlig.

Nej, skulle ha väldigt svårt att förlåta otrohet, då jag anser att man kan inte äta kakan och ha den kvar. Skulle nog aldrig fungera för mig att fortsätta i ett sådant förhållande, då tilliten skulle vara körd i botten, och jag skulle nog tillslut bli en svartsjuk häxa, och det skulle bara sluta med ännu mer bråk och tjafs.

Jag anser att har man tex sex med en annan person än den man har ett förhållande med så är det otrohet, om det är av samma eller motsatt kön kvittar. Fast jag tror att jag skulle ta "mindre illa upp" om min karl var med en av samma kön, för är han gay så kan jag ju inte påverka det. Är han med en annan tjej så skulle jag nog kanske jämföra mig med henne, vad hon har som inte jag har etc, men vad kan jag jämföra med en kille?

// Jennie - Sajtvärd för Katter, Hamster, Dvärghamster, Brott och Litteratur. 

~Välkommen!~

Anmäl
2008-10-16 13:19 #2 av: aequinoxia

Otrohet för mig är när man överskrider de gränser man gemensamt har satt för förhållandet. Dessa gränser varierar självklart från par till par, men även över tid inom samma förhållande.

Vi har ingen absolut gräns just nu, eftersom det inte är eller har varit aktuellt, och vi litar båda på att vi känner var gränsen är när vi närmar oss. Kyssar är inte otrohet, i alla fall. Snuskchatt? Det beror på. Flirt och sånt - ingen fara. Regelrätt chattsex skulle jag inte ha, och jag skulle inte uppskatta om min fru hade det heller.

Jag skulle nog kunna förlåta otrohet, tror jag. Det beror på situationen. Vem, var, hur och varför, liksom. Känslomässig otrohet är jobbigare än sexuell otrohet.

Och vår deal angående allt sånt är att vi vill veta om det finns risk att någon vi känner vet. Händer det i en mörk bar 300 mil härifrån - berätta inte. Händer det på uteserveringen på Storgatan inför kompisar och där vem som helst vi känner kan ha gått förbi - berätta direkt.

Ärlighet varar längst, men ibland sårar den mer än den hjälper.

Kön har jag inte funderat så mycket över, men om hon skulle vara med en kille hade jag nog ifrågasatt vårt förhållande mer.

Anmäl
2008-10-17 02:32 #3 av: Virus70

Kort beskrivet: För mig är otrohet när en attraktion övergår till en passion.

Jag och min fru har pratat om detta rätt nyligen faktiskt.

Att man under livets stig möter på människor som på olika sätt attraherar en är ett faktum. Men, där ska det vara ett stopp. Känslan ska vara nog.. Sen anser jag att man gör ett aktivt val att övergå i nästa fas, passion.. Och då är man inne i min otrohetszon.

Anmäl
2008-10-17 11:57 #4 av: Wassago

Mycket välformulerat med få ord #3 tror att jag är inne i samma tänk! Och nä.. tror inte jag skulle kunna förlåta otrohet.. Har heller själv aldrig varit otrogen.

Anmäl
2008-11-06 01:43 #5 av: Saga85

Jag har tre enkla regler: 1. Inga romantiska känslor. 2. Inget avklätt. 3.Inte överge/bli övergiven för ett "raggs" skull.

Med andra ord - ett hångel på krogen ser jag bara som en kul grej. Sedan gäller det SJÄLVKLART att jag har pratat med min partner om det innan. Vill denna mer säger jag nej, vill denna mindre går jag med på det.

Vilket kön spelar ingen roll, men hade t.ex. en pojkvän som sa att det gick bra med tjejer - och då höll jag mig till det.

Nu är det ju inte så att jag har gått och hånglat upp människor på krogen titt som tätt när jag varit i förhållanden, eller haft lust till det särskilt ofta. Men antar att jag inte vill känna mig "bunden".

Anmäl
2008-11-06 14:00 #6 av: sara1987

håller me er här ovan. det är ju något man får komma fram till gemensamt vad man tycker är otrohet,. otrohet för mig behöver ju inte va otrohet för min partner o vise versa. det gäller att kompromissa.

jag försökte förlåta otrohet en gång.. men de gick inte. vi försökte va vänner men hela tiden såg jag framför mig killen hon haft sex me osv.. så nej det är svårt att förlåta.

och jag skulle även tycka att de va jobbigare om min flickvän var med en kille ist för tjej. för en kille kan jag inte konkurera med. ah ni förstår nog vad jag menar? o skulle hon va otrogen me en kille så är de ju nått hon saknar? även me en tjej då är de ju något som är fel i förhållandet..

 

Anmäl
2008-11-08 13:49 #7 av: Elega

Jag erkänner att jag är en sån där elak och ond otrogen människa.

Jag har med handen på hjärtat inte kunnat vara trogen i ett enda förhållande jag har haft.

Varför vet jag inte.. Och varför jag går in i ett förhållande när jag vet att jag är sådan vet jag inte.. Jag vill väl både ha kvar kakan men samtidigt äta den. Sen har jag svårt för att behålla attraktionen till en människa som jag träffar nästan varje dag. Det är något visst med att förföra en främling.

Men jag själv skulle aldrig förlåta otrohet. Dubbelmoral kanske, kanske inte, eftersom jag inte påstår att jag ska bli förlåten efter mina dåd.

Tar det slut mellan mig och min nuvarande någon gång har jag bestämt mig för att hålla mig på egen hand. Nu har jag växt upp och tänker ta mitt ansvar. Jag vill ju inte såra fler människor.

Min sambo tog det med en nypa salt när jag blev lite för kramig och "intim" med mitt ex på krogen eftersom jag sprang därifrån innan något hann hända, men jag kände mig känslomässigt otrogen. Hon tyckte att min samvete var nog med straff. Och det var det nog.. Mår fortfarande skit när jag tänker på det.

Anmäl
2008-11-08 14:15 #8 av: Tussebus

Hmm...#7: om jag ska jämföra med en figur i Lword skulle jag nog säga att du påminner mig om Shane. Har fortfarande inte kommit över att hon lämnade Carmen vid altaret Flört

Själv har jag faktiskt varit otrogen en gång när jag o min fru var i början av vårt förhållande. Det var med en kille jag känt sedan barndomen ett gammalt KK kan man säga. Jag var attraherad av honom men när vi hade sex var jag uttråkad ;) Det är mkt skönare med en tjej!

Min fru var otrogen en gång men vårat förhållande var ju som en bergochdalbana när vi dejtade killar till höger o vänster innan vi kom på att d nog var vi trots allt...

Anmäl
2008-11-08 14:37 #9 av: Elega

Haha, ja, jag är nog rätt lik Shane ^^

Anmäl
2009-01-02 23:47 #10 av: raphanus

Otrohet är när man bryter mot de regler man har kommit överens om i ett förhållande. Ett vanligt problem är kanske att man aldrig ordentligt pratar igenom vad man tycker bör gälla, och så upptäcker man att man har varit otrogen först när det är försent. Dessutom tror jag att många inte ids prata igenom såna saker när de är nykära, och sen när förälskens första fas är över blir det sällan av bara för att vardagen tar för mycket tid.

Jag var vegetarian en gång i tiden. Inte för att jag tror att det är bra för hälsan, utan för att visa mig solidarisk mot min partner. Hon, å sin sida hävdade på ett mycket rabiat sätt att det inte fanns något från djurvärlden som gagnade människan eller som människan skulle befatta sig med. Inget kött på tallriken och inget skinn i jackan, alltså. Allt var frid och fröjd, tills jag ertappade henne med att goffa hallonbåtar, som innehåller, just det, djurdelar. Då kände jag mig förfördelad, och tyckte att hon hade varit otrogen mot det avtal hon själv hade varit så angelägen om att vi skulle ingå, nämligen att leva ett liv fritt från uppmuntrande av exploatering av djur.

Själv blev hon besviken på mig när hon upptäckte att jag ibland ville umgås med andra människor än med henne. När jag insåg det, lärde jag mig i det samma  om mig själv, att jag inte har några som helst problem med att vara sexuellt trogen, men jävligt svårt för att vara socialt trogen. Att inskränka sitt sociala umgänge till en enda person är ingenting för mig, men uppenbarligen finns det människor som tror på den idén, och anser att en avvikelse från den är att betrakta som otrohet.

Anmäl
2009-01-03 17:34 #11 av: Lenore

Otrohet för mig är när man som #2 skriver överskrider dem gränser man satt i förhållandet.
Jag och sambon har sedan sju år haft ett polyerotiskt förhållande så klara regler har alltid funnits, men dem har ändrats lite under tidens gång.
Nu har vi pratat mycket om att öppna förhållandet ännu mer och börja leva polyamoröst.

Jag har varit drabbad av otrohet, har aldrig varit otrogen själv.

För mig är det otrohet oavsett vilket kön personen har som min sambo är otrogen med. Det handlar som sagt om att man har brutit mot överenskommelserna och svikit tilliten.

Jag hade antagligen förlåtit otrohet, beror lite på omständigheterna men hade det hänt en gång till sen så hade jag nog inte kunnat lita på sambon mer och då hade jag gjort slut.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.