06. Insemination, Graviditet & Barn

FTM graviditet

2011-06-10 23:50 #0 av: Ebok

Hej!

Jag har en lillasyster "T"som är transexuell och egentligen känner sig som en man, och upptäckte det ganska ungt, vi ska rätt snart sätta igång med utredningar och sådant för att "T" ska få sina efterlängtade hormoner.  Nu när det närmar sig har "T" dock börjat känna lite ångest över hur det kommer gå med framtida barn, och vill väldigt gärna ha biologiska sådana. Varpå jag svarade att frysa ner ägg kan vara ett bra alternativ, men "T" replikerade att surrogater är olagligt(?) här, vet ej om det stämmer. och att det ändå vore speciellt att få bära barnet själv oavsett om man identifierar sig som man eller kvinna, så är ändå en graviditet något speciellt.

Jag undrar ifall om det finns några där ute som har erfarenhet, egna tankar eller information utfrån kring hur det fungerar med graviditeter efter man börjat med testosteron?

Sverige har ju för tillfället tvångssterilisering, så innan "T" kan fullboda sin omvandling så måste tvångssterilisering göras.. varpå "T" helst vill få barn innan dess. Men lär bli en krånglig process misstänker jag.. men jag vet att det är möjligt, finns många FTM där ute som fått barn, har googlat en del men har inte hittat någon mer konkret information om tillvägagångssätt.

Vi planerar lite smått en inseminering i danmark med anonym donator när den tiden kommer.

Men skulle vara skoj och höra tankar och tips kring detta, kanske inte det mest aktiva forum att ta upp detta på.. men satt och klickade omkring här lite och tänkte "varför inte".

Anmäl
2011-06-13 00:34 #1 av: ANNIA

Ebok jag är normalt inte här men såg rubriken till höger häromdan men glömde sen av det.

Och säga på en gång att jag inte har mycket koll på nåt sånt här. Men spontant att bli gravid efter man börjat med testosteron borde vara svårt för i och med det så tar man ju bort större (hela?) delen av de kvinnliga hormonerna som behövs.

men det finns ju en kvinna/man i usa som fött barn. Men framgår inte om han var tvungen att dra ner på testosteronet eller tillföra kvinnliga för att det skulle funka. Och han har ju full funktion kvar så att säga så han blev gravid genom inseminering.  Och även fött ett till barn.

När det gäller att frysa in ägg. Jag vet inte om det är tillåtet i sverige med mera vid ev sjukdom typ cancer där äggstockarna slås ut.

Jag hittade en artikel om en spanjor som var gravid med tvillingar 2009 men hittar inget om han faktiskt fick barnen eller inte. Men som jag fatta den artikel så fick han hormonbehandling

Så jag antar att det ni får rikta in er på att ta reda på är det här med hormornerna hur mycket av det kvinnliga som slås ut och om din syster i så fall måste dra ner på de manliga när hon vill bli gravid och gäller väl i så fall även under graviditeten eller om hon måste tillföra kvinnliga hormoner och då från början till slut. Och ärligt så känns det inte som det är nåt som svenska läkare kan tänkas göra att tillföra kvinnliga hormoner till någon som tar manliga för att byta kön. Så nog där ni måste börja, sen kommer det praktiska hur hon faktiskt ska bli gravid om det går.

För jag har svårt att se att även de i danmark hjälper till att göra en man gravid. (Fast det kanske dom gör) för när den tiden kommer så borde det ju synas på din syster att hon blivit en man. Annars blir det väl nån kompis som får hjälpa till att bistå med sperma som din syster själv inseminerar men då blir ju mannen även far med allt vad det innebär.

Så din syster sitter i en knepig sits minst sagt.

Som jag sa så har inte nån koll på detta så mesta spontant vad som verkar riktigt.

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2011-06-13 12:02 #2 av: Ebok

Tack för svar!

Jo, det är en väldigt knepig sits, och jag tycker det är väldigt tråkigt, känns som om man blir motarbetat, när läkare osv egentligen ska försöka hjälpa oss.

Cancerpatienter får ju lov att plocka ur ägg, och jag har fått höra att i vissa fall, får även transexuella göra det, men jag vet inte hur gamla de varit, eller vilka dom har varit i kontakt med. Jag försöker luska på olika forum för att se om det är någon som har några mer konkreta tips.

Som du säger så kan det blir svårt det här med hormonerna, men Thomas Beatie, som jag tror du nämner, har ju mycket rätt 2 barn. Ingen aning om hur det gick till dock, naturlig väg, men frugans ägg, egna frusna ägg, hormoner och allt. Jag vet han har en bok, men tror knappast det står om sådana saker där i. Kanske kan gå o låna den på biblioteket.

Jag blev även rekomenderad att vi inte skulle nämna graviditeter för utredarna, och även det är lite tråkigt, för dom ska hjälpa inte stjälpa. Och dom om några borde ju kunna underrätta oss om hur det fungerar med alla hormoner osv. Men vi funderar på att gå lite omvägar, inte fråga utredarna utan fråga en gynekolog som jobbar med transexuella, och hoppas att detta inte påverkar utredningen. Att vilja ha barn, och oftast biologiska är ju något som nästan är inpräntat i vårt DNA, spela roll om man är transexuell eller ej. Men verkar inte som om alla tycker det tyvärr.

Men vi ska definitivt kolla upp hur det fungerar med att plocka ut ägg, det vore kanske ett bra alternativ. Vi har hittat en klinik i danmark som hjälper ensamstående kvinnor att få barn, och tekniskt sätt, innan "T" bytt kön juridiskt, så är han en hon, trots skäggväxt. Så då hoppas jag dom kollar på papprena och inte avfärdar oss direkt. Och då är han en "enstamstående kvinna". Men ja, krångligt krångligt..

Får bara hoppas att något ändras inom de närmsta åren, "T" får gå ut gymnasie och sånt innan han tänker på barn. och hormonerna får han inte fören om ett år. Så på ett år kan vi nog luska fram någon som är villig att plocka ägg.. Hoppas vi iallafall :)

Tack för svar igen!

Anmäl
2011-06-13 14:38 #3 av: ANNIA

Även om det kanske låter hårt så kan jag på ett sätt förstå läkare som inte hjälper en man bli med barn. Dom kanske tänker på hur barnet får det i samhället för tyvärr så har samhället blivit så hårt så minsta man avviker riskerar man bli mobbad.

Det där att inte nämna barn vid utredning, det tänkte jag också på. Att det till och med kan försvåra att ens få påbörja hormonbehandling. Kan tänka mig att svaret blir i stil med, bättre att du skaffar dom barn du vill ha först sen kanske du inte vill byta.

När det gäller thomas så tror jag det var hans egna ägg för han har ju full funktion så tror det bara var någon annans sperma. Men som sagt framgår inte hur han var tvungen att göra med hormoner. För det är nog där största stötestenen ligger. Att endera måste dra ner eller kanske till och med helt sluta med manliga under tiden eller så tillföra kvinnliga.

När det gäller plocka ut ägg och frysa ner (och senare ev graviditet) så titta inte bara danmark även om det kansker ligger närmast till hands. Läste nåt om finland för länge sen att dom har bättre än sverige när det gäller ensamstående kvinnor, men kommer inte ihåg på vilket sätt. Och kanske även kika på tex holland för holland är ju lite mer liberalt när det gäller andra saker.

Och just det där med hormonerna går ju att skriva till vilket lands sjukvård som helst egentligen via mail och fråga då behöver ingen veta att det är din syster det gäller. För just den biten är nog lika oavsett vart man bor. Eller för den delen vilket landsting som helst i sverige borde kunna svara.

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2011-06-13 15:03 #4 av: Ebok

Jo på ett plan så kan man förstå varför läkare gör som dom gör, om man ser till hur "T" själv har blivit mobbad i hur många år som helst för att han är annorlunda. Men samtidigt så om ingen försöker ändra på saken så kommer det förbli något avvikande och konstigt som inte följer normerna, så någonstans måste man börja. Och man behöver inte springa omkring och säga till alla föräldrar på förskolorna eller lärare eller vad det nu blir, att man är transexuell osv. Den dagen då barnet blir lite äldre, så ser "T" förhoppningsvist ut precis som vilken man som helst, och är därmed en "ensamstående pappa". Sen ska man vara öppen om det inför ungen, men man kan förklara för ungen att denne kanske inte ska springa omkring och skrika det högt till allt o alla. För det var väll samma diskussion när det var aktuellt kring ifall samkönade par skulle få adoptera osv, "dom kan ju bli mobbade"...

Men samtidigt, vilken unge som helst kan bli mobbad. Det är inget "avvikande" med mig, ändå blev jag ganska grovt mobbar stor del av min barndom. Barn är elaka och dom hittar alltid något. Men folk slutar inte skaffa barn för det.

Men jag hoppas att det kommer gå bra, för både pappa och barn den dagen och både jag och vår mamma kommer finnas där mer än 200%

Mjo, det kan nog försvåra att få hormonerna osv, om man nämner det. och jag vet att "T" helst inte vill vänta, han räknar ju sekunderna, i princip, tills han får sprutorna. Jag lade fram idéen att kanske vänta 6 månader, tills han fyller 18. För att se ifall man kan plocka några ägg, vilket han ville fundera på, och vi låta det gro lite. Han hade hoppats på att det hade fungerat med att bara "pausa testo, tuta o köra" i princip. men det fungerar inte riktigt så.

Men bra tips att vi ska kolla lite andra länder, man tänker väll främst danmark eftersom det är enklast dit, plus att man förstår språket någorlunda. och man har hört det ska vara rätt "fritt" där.

Holland kan jag nog tänka mig har det ganska fritt med sådana saker, kanske kan kolla upp om det finns någon info på nätet om det.

Nej precis, mailar man behöver ingen veta vem det kommer från, kan bli lite svårt att kommunicera över mail bara, man har miljarder frågor, men det är bättre än ingenting iallafall.

Tack igen för svar. Det är bra att kunna få tips kring sånthär som man inte direkt kan googla fram enkelt på nätet.

 

Anmäl
2011-06-13 17:30 #5 av: ANNIA

Jo jag var mobbad jag också och såg inge avvikande hos mig. Men vet inte tycker det blivit (vad jag nu ska kalla det) lättare att mobba så fort nån avviker. Men problemet ligger ju hos den som mobbar att den vill känna sig stor på nåt vis.

När det gäller plocka ägg så kom jag på en sak här. Att din syster kanske måste genomgå extra hormonbehandlingar med kvinnliga hormoner för att det ska kunna funka. För dom par som genomgår provrörsbefruktning där måste ju kvinnan ta hormonsprutor så hon får flera ägg samtidigt som dom kan plocka ut. Och det är ju då kontrollerat så dom vet när äggen är mogna. Så ska din syster plocka ut ägg så måste hon nog göra det innan hon börjar med testosteron.

När det gäller andra länder. Så många i finland talar ju svenska.

Den dan när den kommer att din syster får barn så tror jag att det kommer funka utmärkt. Bara vägen dit som är krånglig.

När det gäller mail. Ev bara kolla upp sjukvårdsidor på svenska. Man kan ju ringa sjukvårsupplysningen kanske finns mailadress också.

Önskar bara att jag hade mer fakta åt dig hur det funkar. Jag går mer på hur jag tror det funkar och vad som verkar mest sannolikt.

 

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2011-06-13 18:04 #6 av: Ebok

Förstår vad du menar med att det känns att det blivit lättare med att kunna mobba. så kan jag också få känslan av att det är ibland. och det är aldrig skoj med folk som blir mobbade, oavsett om dom är barn eller vuxna. Men man vet aldrig hur det blir med människor i livet, ungen kanske glider fram på räkmacka, eller får ett svårt liv, folk som har haft det lite svårare har en tendens att uppskatta livets små saker, och blir starka människor (om man ska försöka se hemska saker ur en positiv vinkling).

Jag har också funderat på det där med att "T" blir tvungen att ta kvinnliga hormoner för att plocka flera ägg samtidigt, och då blir det nog mest ultimata innan testo. helt klart.

Jora, det är alltid bra att kunna bolla tankar och idéer, och många gånger så har man ju hört saker från andra, och dom stämmer ofta, även om det inte är ren fakta!

Ska definitivt kolla upp sjukvårdens mail, och bomba dom med lite frågor.

tack!

Anmäl
2011-06-13 18:57 #7 av: ANNIA

När det gäller dom som haft det svårare i livet också så jag upplever det att dom ofta uppskattar saker mer och blir starkare.

Försökte hitta nåt på nätet men var svårt. Hittade dock en blogg där en kvinna genomgått en behandling för att kunna få barn. (ett par) och jag gissar att det är en sån behandling din syster måste genomgå för äggen måste nog vara mogna för att kunna tas. Vet inte om du blir så mycket hjälpt av den egentligen men får en liten bild av det. Och jag har inte läst mer än det som kom upp när jag öppna googleträffen.

Och sen det jag läste på nåt ställe så ofta så leder testosteron till infertilitet men kanske inte gäller alla. Så din syster har nog inget annat val än att se till det där med äggen först innan hon börjar. Visserligen hitta jag inte om det var så att man var definitivt steril eller om det kunde gå tillbaka genom att göra uppehåll.

 

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2011-06-14 09:22 #8 av: Ebok

Tack för blogglänken, får sätta mig och läsa igenom den. Det är förmodligen något sånt "T" blir tvungen att gå igenom ja.

Nej jag har ju också läst att testosteronet leder till infertilitet, men har heller inte fått klart för mig om det är tillfälligt eller permanent. Har dock för mig att det ska vara tillfälligt, men att det kan ta en tid att komma tillbaka. Iomed att det finns dom som har gått på testo men ändå kunnat få barn. Eller om dom kanske haft det enklare att få tillbaka fertiliteten. Eftersom för att kunna genomföra en graviditet så krävs det ändå att man har kvinnliga hormoner, och pausat med testosteronet. Så borde det ju gå.

 

Anmäl
2011-06-14 15:39 #9 av: ANNIA

Enda mannen jag vet är ju thomas. Om det räcker med att pausa så kan jag tänka mig att det kan vara lika som tex när en kvinna slutar med p-piller då kan det ju ta tid. Eller att det kanske är som för dom kvinnor som varit gamla och ändå skaffat barn, dom måste ju gått på nån hormonbehandling för att få igång äggproduktionen igen.

Men det är väl inte bra att pausa för länge med testosteronet för då borde man nästan hamna på ruta 0 igen.

 

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2011-06-15 13:49 #10 av: Ebok

Ja precis, finns ju 60åringar som skaffar barn, dom borde hamnat i klimakteriet för längesen.

Nej jag vet inte riktigt hur det är när man pausar med testot, men ruta ett och ruta ett, tror inte man får kvinnoröst och att hårväxten ramlar av bara för man slutar med det ett tag, Thomas såg man hade skägg och mörk röst även i slutet av graviditeten. Det går snabbt att få igång det, men det är nog svårare att bli av med, man kanske saktar av, eller rent av går lite baklänges, men vill inte tro att man hamnar tillbaks på ruta ett iallafall, hoppas jag :) vore ju lite tråkigt.

Så som vi skrattar åt här hemma, får låtsas att det är en liten ölmage han går omkring med sen då :) om han har skägg o grejer!

Anmäl
2011-06-15 15:12 #11 av: ANNIA

Nja kanske inte ruta ett men tänker man på tex vanliga mediciner man går på och andra behandlingar så återgår ju mycket rätt snabbt till vad som var från början. Så ju längre uppehåll desto mer borde ju gå tillbaka även om det inte blir hela vägen. Kanske också beror på hur länge man hunnit gå på testo innan man gör uppehåll.

Kan tänka mig att det kommer bli roligt och även lite konstigt att se när den dagen kommer. Och så liten ölmage lär det inte bli. Flört

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2013-08-08 22:57 #12 av: arikawa_akira

Hej, 

Jag är i samma sits som din lillebror (Är han ftm så blir det lillebror). Jag är ftm trans och ska snart börja med hormoner. Jag är MER än redo att bli pappa och har i princip fixat det mesta inför det också. Jag har en viss summa pengar som jag har lovat mig själv att spara ihop till innan dock. Det 'problem' eller snarare den situation jag måste lösa är hur jag gör med jobb och studier. Ska jag studera och i så fall var och hur länge? Hur länge har jag tålamod att vänta med barn? Kan jag studera med barn? Kan jag ha eget företag med barn och studera på distans? 

Jag har inte räknat ut allt ännu men jag är hoppfull inför framtiden. Jag kommer förmodligen försöka få magen att se liten ut så länge som möjligt och sedan mer eller mindre tänka att jag blivit lite plufsig i den regionen. Jag kommer aldrig att tänka mig själv som en kvinna eller en mamma. Den delen av mig blir en resurs jag kan använda mig av i brist på surrogatmamma. Jag är en man och blir alltså mitt barns pappa, inget annat. 

Vad min familj kommer att tycka och hur dem kommer att reagera är jag mer eller mindre säker på. Några av dem fattar, några kommer att skoja lite om det och andra kommer förmodligen aldrig att förstå. Men om någon försöker kväva min glädje att bli förälder, eller försöker förlöjliga mig och säga att jag inte 'får' skaffa barn på det här sättet, då har de ingen plats i mitt liv. Så resonerar jag. :) 

Det var ett tag sen du skrev ditt första meddelande. Hur gick det? 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.