Annons:
Etikett16-musik-film-boktips-humor
Läst 6572 ggr
Tawny
2012-10-17 11:11

Torka aldrig tårar utan handskar

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

http://www.svtplay.se/video/340066/del-1 i skrivande stund ligger två avsnitt ute (tredje kommer om några dagar) i 35 dagar till.

Tittar ni?

Första avsnittet var vackert, var helt glad efteråt.

Andra avsnittet var hemskt, hade en klump i magen efteråt.

Annons:
Alibi
2012-10-17 14:18
#1

Jag tittar! Så galet gripande historia. Får lite ångest/panik och klumpar i magen hela tiden. Vackert men samtidigt hemskt.

I'm gonna let my little light shine

Tawny
2012-10-17 15:26
#2

Jag tycker det är lite Gardells signum.. Det pendlar mellan vackert så man gråter och hemskt så man mår illa..

Alibi
2012-10-17 15:46
#3

Ja, verkligen. Han lyckas på ett fantastiskt sätt, det är inte alla som gör det. Samtidigt får han in lite halvroliga saker eller vad man ska säga.

I'm gonna let my little light shine

Tawny
2012-10-17 15:54
#4

ja det också :)

har ni läst en komikers uppväxt? den är ju lite så, tokrolig, tragisk, hemsk och vacker samtidigt.. (fast på olika sidor) :P

den andra boken är nästan bara "bra" :) och tredje är nästan bara "dålig"…

Alibi
2012-10-17 16:04
#5

#4 Nej jag har tyvärr inte läst den än, men det står helt klart på min väntelista! ;)

I'm gonna let my little light shine

Tawny
2012-10-17 16:28
#6

den finns ju som tv-serie..

andra boken där är så jävla bra :)

Annons:
resc
2012-10-22 20:55
#7

Jag har inte läst böckerna, men sett de två första avsnitten på play-tv.. Attans att man inte har tv, tredje avsnittet börjar väl ah, om tio minuter.. 

Hur som helst, vilka mäktiga skådespelarinsatser och klippningen.. Det är storartat, rakt igenom? Inte minst storyn och samhällsskildringen i det hela. Har svårt att tänka mig att serien lämnar en endaste en oberörd..

Ah, jag ser verkligen fram emot sista avsnittet.

(Med en packe Lambi nära till hands.)

Alibi
2012-10-23 00:59
#8

Har nu gråtit ögonen röda till det tredje avsnittet. Vet inte riktigt vart jag ska ta vägen med alla känslor. Shit vad hjärtskärande historia…Gråter

I'm gonna let my little light shine

VeronicaKahlbäck
2012-10-24 13:28
#9

Jag och en vän maratonkikade på play igår, idag ångrar jag att jag ens kollade.. Undviker vanligen draman för att empatiserar så blir knäckt länge efter.

Bland det bästa jag sett, framförallt för att vara svenskt.
Av dom nästan tre timmarna grät jag nog närmare två och önskade att jag varit där så ingen behövde vara ensam, för ingen ska behöva vara ensam..

Nu vet jag egentligen inte vad Gardell var ute efter med det här, vad alla aspekter som skulle väcka eftertanke var men det enda jag såg var tragiska livsöden och ensamhet.. Fast samtidigt som jag grät halvt hysteriskt så skrattade jag kanske mer än va jag gjort åt något annat men humorn var oftast morbid eller vinklad (enligt mej) så den genomlystes av ensamhet eller åtminstone var någon form av självförsvarmekansim.

Som #8 så känner jag fortfarande idag att jag inte vet var ag ska ta vägen med alla känslor.

/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus

Wony
2012-10-24 15:10
#10

Jag tyckte nog att det andra avsnittet var värst… satt och storgrät med toarullen när till hands!

Dessutom triggade serien igång känslan av att ha fel kropp (anledningen till att jag egentligen borde undvika vissa sorters serier), men det värsta var ju att själva historien var så tragisk. Jag är glad att mitt liv är förhållandevis enkelt och okomplicerat. Obestämd

Michaela-N
2012-10-25 19:20
#11

Åååå tycker den är såååå bra! Skulle gärna vilja ha den på film. Riktigt bra, tyckte det var så duktiga skådisar med. Speciellt Simon J Berger som spelade Paul.

JohannaEkroth
2012-10-26 01:12
#12

Vad Gardell sa i en intervju var att ingen av de som överlevde nånsin har fått "tillåtelse" att sörja och det var väl hans budskap. Att de var helt vanliga männsikor, likt du och jag, som dog av olyckshändelse, en olyckshändelse som säkert hade gått att undvika om bromsmediciner hade upptäckts tidigare.

Rasmus föräldrar lät ju inte Benkamin närvara vid begravningen, och Tänk på Cancerfonden var den mening som maskerade sanningen. Ingen förutom bögarna själva kunde stå för sanningen. Tja, det var inte alla bögar som klarade av det heller i rädsla att förlora sina familjer och de runt omkring.

Jonas fick aldrig tillåtelse att sörja på grund av människors syn på homosexuella HIV-smittade. Nu önskar han upprättelse med denna serie. Han önskar att det är tillåtet att sörja sina förlorade vänner, likt viken katastof/epedemi som helst.

Tsunami, svininfluensa, jordbävning, färjekatastrof, cancer, terrorattack, trafikolycka, AIDS-offer, alkoholism, missbruk, självmord, krigsoffer, you name it! Det ska inte spela någon roll. Alla har rätt att sörja.

Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else

Upp till toppen
Annons: