Haters/intoleranta/allmänt anti-folk
Okej.
Jag fick nyligen en remiss till könsutredningen. Förhoppningsvis kan jag börja med hormoner snart. För att fira detta så bestämde jag mig för att få upp modet att försöka vara tjej, iallafall till ICA och tillbaka. Och det var även första gången jag vågade vara mig själv öppet. Jag sminkade mig inte så mycket, men tillräckligt för att jag skulle kunna klara av att se mig själv i spegeln. Jag tyckte jag såg ut som en tjej iallafall :)
men när jag komm fram till ICA tog inte långt tid innan en lite äldre kille kom fram och sa till mig (när jag kollade igenom frukt): "Du lurar ingen. Sluta lek, dumma missfoster"
Nu kollade typ halva fruktavdelningen på mig, och killen gick bara iväg. Jag blev så ledsen så jag bara lämnade allting och gick ut gråtande. (vilket jag ångrade när jag kom hem för jag behöver verkligen mjölk)
Så det var typ världens downer, och kommer nu spendera kvällen insjuken i glass och en gammal DVD av parlamentet.
Men jag undrade lite om ni har haft liknande historier? Och blir man van vid det?
Främst riktat till andra trans-tjejer/killar men alla kan ju svara.
Mitt tips är att vara beredd med en komentar tillbaka, en riktigt rå en som får den som fällde komentaren till att ångra sig. Folk säger ju sånt för att dem vill se dig ledsen, men om du kontrar med ett bra svar och sträcker på dig och går där ifrån, vinner du och dem förlorar.
Dock är det alltid lika trist med folk som inte fattar att det finns fler folk än bara dem biocispersonerna som man ser mest av.
Jag har själv varit väldigt förtjust i att leka med könsnormen och i 8:an snaggade jag mig (är biotjej) och klädde mig i allmänt grabbiga kläder, jag fick en del positiv respons, men ännu mer negativ respons. Det jag gjorde var att sträcka på ryggen och bara le tillbaka och ibaldn säga tack när någon fällde en dum kommentar. Och det var aldrig så att en och samma person sa något dumt till mig två gånger. Dock var det en massa skitsnack när jag inte hörde, men det visar ju bara att dem inte var modiga nog att säga det till mig personligen, och det visar ju bara att det är dem som har ett problem inte jag. =)
Stå på dig, en dag går du hem med vinst!
Söker du ett annorlunda armband? Eller kanske ett mobilfodral eller en rem? Kolla gärna in på min shop eller skicka iväg ett PM.
Glöm inte gilla min facebook sida för mina trådar. 👋
Vanligtvis hade jag nog inte vart så påverkad. Det var nog en stor del av chocken att det var första gången någon hade sagt så till mig.
Jag tror att man vänjer sig, men är så sjukt neurotiskt just nu så jag litar inte på mig själv över huvudtaget. ^^
Min lösning under år 7-9 med annan mobbning var att ignorera det. Funkar inte lika bra när en kille gapar i ens ansikte. :P
Jag har nog aldrig råkat ut för något sådant faktiskt, men så har jag aldrig gått in för att se ut som motsatt kön heller, även om jag då och då föredrar det.
Vet faktiskt inte hur jag skulle reagera. Det är nog lite därför som jag faktiskt inte är särskilt öppen med det… 
![[haku]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
låter jättejobbigt! :(
hoppas du inte låter detta hindra dig för att fortsätta framåt med att uttrycka dig själv i framtiden!
kram…
förresten undrar jag om inte den sortens kränkande beteende är egentligen olagligt. någon som vet? Inte att det blir mindre jobbigt om det skulle vara olagligt, men det kanske kan vara lite tröstande att veta att en har lagen på sin sida…
"Ni kan tycka att jag är skit, och jag kan skita i vad ni tycker".
Försök tänka så, så kanske det blir enklare att skaka av sig såna där omogna kommentarer och kränkningar!