07. Könskorrektion

Identitetskris, hjälp?

2013-05-30 01:10 #0 av: Smuurfenn

På något sätt blir jag ledsen av Vakna på morgonen. Samma ska varje gång, sätter mig upp och vill bara spy. Äckliga bröst som är ivägen, feta magen och ja... 
När folk kallar mig gumman eller liknande blir jag galen, jag vill inte vara gumman. Ibland skämtar kompisar och Kallar mig för Hannes. Eller när mina killkompisar som ser mig som " en av dom", när någon på stan kallar mig för "killen" eller när snubben i kassan kallar mig för han. Då är det som att domdär morgontimmarna inte existerar. Då är jag den jag vill vara. Tror jag.
Varje dag försöker jag dölja mina bröst, klä mig i killkläder och ja... Jag vill inte vara Hanna. 
Men samtidigt kan jag inte säga att jag vill bli kille, mina feministiska åsikter är så starka och tanken på att inte ha en fitta är hemsk. Andra dagar vet jag inte alls vad jag vill.. Jag anser mig själv som lesbisk eftersom jag gillar tjejer. Alla ser ju mig som en tjej, förutom de närmsta kompisarna som börjat märka att jag försöker se ut mer som en kille. De säger att de vet att jag vill vara kille men när de säger det så vet jag inte vad jag ska svara. Brukar bara nicka och vara tyst. För jag vill vara kille, eller? Eller är jag bara hen. Jag dör snart av all förvirring.
Snälla, hjälp mig.. 
/ förvirrad 16:åring

Anmäl
2013-05-30 19:13 #1 av: Salish

Känner igen mig lite i det där, jag känner mig heller inte som tjej men inte helt som kille heller, queer är ett ord jag tycker passar in på mig, och ja, en hen alltså. Man behöver inte bestämma sig för ett kön utan man kan plocka från båda.

Anmäl
2013-06-13 08:02 #2 av: imXeddie

Hej ! Precis som salish sa behöver du inte bestämma dig, du kan juh även känna dig som kille ena dagen och som tjej andra och den tredje dagen känna att du inte är något av det. (kanske låter jätte konstigt för vissa men det är det inte, jag känner en person som är så)
Sedan tänkte jag bara påpeka vad du så om feminism och du behöver inte vara tjej för att vara feminism och ha väldigt starka åsikter om det, många av mina killkompisar (inklusive mig själv) är feminister.
Du beättar även att du inte kan tänka dig själv utan fitta och det finns trans killar som inte har några planer på att göra operation för att korrigera könsorganet (bara så att du har det i tanken)
Detta blev förmodligen ganska osamanhängande men det jag försökte säga var nog: du behöver inte kategorisera dig om du inte vill och om du vill det behöver du inte göra det nu utan du kan vänta. Det är heller inget fel med att säga att di är exempelvis kille för att sedan komma på att så inte är fallet och ändra dig.
Vet inte om det spelar någon större roll men jag är själv ftm

Anmäl
2013-06-17 18:30 #3 av: monstermash

Jag tycker #1 sa det bra! :)

Vill du se valpbilder så titta gärna på min instagram.

Anmäl
2013-06-19 20:18 #4 av: Cafesinner

Jag var likadan när jag var mellan 14-16 ungefär. Ville nog aldrig egentligen vara en kille på riktigt men alla brudiga normer gjorde mig sjukt obekväm. Var riktigt deprimerad, band brösten och hatade - som du säger, ordet gumman mest av allt i hela världen.
Nu är jag 20, och är rätt bekväm som kvinna, men kommer alltid se mig själv som mer hen än den typiska hon. Och det får man :)!

Anmäl
2013-06-19 23:15 #5 av: [haku]

Känner också igen mig, har varit så sen jag var 13. Jag blir fortfarande kallad tjej och dylikt, skitirriterande och det verkar hända ännu oftare de dagarna då jag verkligen inte vill bli kallad det. Inget konstigt kanske eftersom jag ser ut som en men även vänner som vet om min situation verkar "glömma bort" det jag har sagt...

Det finns väldigt många identiteter mellan man och kvinna så som ovanstående redan har skrivit så behöver du inte tvingas välja något av dessa om det känns som att det inte stämmer på dig.

Det finns bigender när man känner sig som både kille och tjej, genderqueer som är lite som en paraplyterm så det kan betyda olika saker och/eller att man inte vill/kan definiera sig just för tillfället... Man kan vara genderfluid då ens könsidentitet varierar med tiden (man kan känna sig som tjej en dag, kille en annan dag, mittemellan nästa dag osv...), även agender, neutrois m.m. Det finns verkligen hur mycket som helst (om det nu är till någon tröst).

Men, om det nu är så att du känner som kille men vill inte helt och hållet ha en killkropp kan du fortfarande vara en transkille, som någon skrev så är det långt ifrån alla som opererar sig hela vägen...

Jag kan förstå din förvirring till viss del tror jag, plus att jag minns hur jag hade det när jag var 16 och det var verkligen inte roligt :( man har nog med problem som tonåring menar jag...

Jag är över 30 och kan fortfarande inte bestämma mig om jag vill bli kille eller inte. Jag vill liksom inte hata min kropp men samtidigt så vet jag att jag inte är tjej, jag tänker inte som andra tjejer verkar göra, de flesta i alla fall... men inte som kille heller... Ja, det är förvirrande och det är jobbigt att vara förvirrad... :(

Anmäl
2013-07-04 11:23 #6 av: Smuurfenn

#2 jag säger absolut inte att man måste vara av ett kvinnligt kön för att vara feminist. Men en del av mig säger att jag föddes som en kvinna och borde vara väldigt stolt över det. Jag får känslan att "ge upp" fast jag vet att det inte är så.

Tack alla för responsen, det har ju gått nästan en månad sedan jag skrev inlägget nu. Jag har läst vad ni skrivit men inte orkat svara. Igår berättade jag för mina kompisar om att jag helst inte vill bli identifierad med ett kön, men sa oxå att det kan vara svårt att omställa sig helt... Så mellan tjej och kille vill jag hellre bli kallad honom än henne. Dom nickade och tog det väldigt bra, några sa t.o.m att de ibland hade råkat kalla mig för han eller honom. Utan dom hade jag aldrig vågat vara den jag är, dom bryr sig inte om jag vill vara en tjej eller kille eller inget av de. Dom är bara glada för den jag är. Väldigt lyckligt lottad är jag /)

Anmäl