Annons:
Etikettfunderingar-hbtq-status
Läst 1618 ggr
Anonym
Anonym
2015-04-03 11:28

Skulle du berätta för din man?

Har grubblat på det här i tre i år, ända sedan jag fick se den här kvinnan och hon vände upp och ner på min värld. Jag är gift med en man sedan 15 år tillbaka och vi har barn tillsammans. I hela mitt liv trodde jag att jag var hetero. Sen en dag träffade jag en kvinna som nästan från första stunden väckte en stark och konstig känsla, en känsla som totalt förvirrade mig. Jag insåg så småningom att jag hade känslor för henne och att jag var förälskad. Det var väldigt omtumlande att inse först vid 40-års ålder att jag gillar tjejer också. 

Jag har sporadisk kontakt med den här kvinnan som jag träffade genom jobbet, men jag skulle aldrig gå över gränsen eftersom både hon och jag är gifta och hon är troligen hetero samt mycket äldre än jag. Jag vill inte avsluta mitt förhållande, jag vill fortfarande leva mitt liv med min man och våra barn.

Men ibland har jag tänkt att jag ändå skulle vilja berätta för henne hon speciell hon är och kommer alltid att vara för mig. Jag har ändå levt i fyrtio år och ingen annan kvinna i hela mitt liv har kunnat väcka de här känslorna förutom henne. Jag tänker också att jag skulle vilja berätta för min man, för ibland känns det som att jag luras. Att jag har en "mörk" hemlighet. Samtidigt kan jag inte se till vilken nytta skulle jag göra det när jag ändå inte tänker leva ut min fantasi eller göra något med mina känslor för den här kvinnan. Jag tänker inte heller att min bisexualitet är något jag vill utforska. Jag vill leva samma liv jag lever nu. Han skulle säkert blir chockad, kanske t.o.m. överväga att lämna mig. Det skulle utan tvekan skada vår relation. 

Vad tycker ni? Borde jag berätta för min man om att jag upptäckt att jag är Bisexuell och att jag blivit förälskad i en kvinna? Vore det hemskt/konstigt om jag berättade för kvinnan hur speciell hon alltid kommer att vara för mig?

Annons:
Maria
2015-04-03 11:35
#1

Frågan är väl bara varför du skulle berätta för henne? Vad har du att vinna på det när du ändå inte vill ha en förändring i ditt liv?

Att däremot berätta för din man beror ju alldeles på hurdant förhållande ni har. Är ni öppna med allt och alla känslor med varandra så finns det väl inget hinder att berätta men känner du att han t.om skulle överväga att lämna dig så får du kanske tänka igenom hur viktigt det är att tala om detta.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Wony
2015-04-03 11:49
#2

Jag instämmer med #1. Allt beror på hur ert förhållande ser ut och hur det är uppbyggt. Samt hur du själv känner, hur pass viktigt är det?

Anonym
Anonym
2015-04-03 11:53
#3

#1 Att jag funderar på att berätta för henne (även om det lutar åt att jag aldrig kommer att göra det) är väl att jag tycker att hon förtjänar att veta det. Att hon förtjänar att veta hur speciell jag tycker att hon är och att hon betyder mycket. 

När det gäller min mans och mitt förhållande så är vi öppna mot varandra och han är egentligen min bästa vän som jag vet att jag alltid kan lita på. Ingen av oss har varit otrogen under alla år, inte ens i närheten. Därför tror jag att han skulle känna ett svek och det skulle säkert få honom att må dåligt och känna sig otillräcklig. Även om vi är öppna mot varandra och kan prata om vad som helst, så har vi båda svårt för att prata om känslor. Jag har blivit bättre med tiden och verkligen "tränat på" att säga till människor jag tycker om och uppskattar hur jag känner. Det kanske är också en av anledningar att jag skulle vilja berätta för henne.

Anonym
Anonym
2015-04-03 11:56
#4

#2 Ja, det är ju svårt det här med hur jag känner. Just nu är jag säker på att jag inte vill undersöka den här sidan av min sexualitet och att jag vill leva med min man. Samtidigt blir jag fundersam och tänker att det kan ju ändras. Känner mig så kluven.

Maria
2015-04-03 11:58
#5

Jag försöker tänka mig in i den andra kvinnans situation. Själv hade jag nog blivit ganska fundersam och undrat vad du egentligen ville med att tala om detta. Jag hade förmodligen känt mig väldigt obekväm snarare än smickrad… men det är jag det.

Uppenbarligen kan du och din man inte prata om vad som helst eftersom ni har svårt för att prata om känslor???

Jag tycker heller inte att du ska berätta för kvinnan hur du känner med avsikt att ha det som ett "träningsobjekt" i att tala om känslor.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Anonym
Anonym
2015-04-03 12:15
#6

#5 Att vi har svårt att prata om känslor beror på att vi båda vuxit upp i hem där man inte pratar om känslor eller hur man mår. Vi kan i alla fall prata om det och vår oförmåga att prata om känslor. 😉Det är därför jag behöver"träna" på det. Men det gör jag oftast på ex. kollegor och vänner och berömmer dem när de gjort något bra, när jag uppskattar något i deras personlighet m.m.

Men jag uttryckte mig lite klumpigt i förgående inlägg. Den här kvinnan ser jag inte som mitt "träningsobjekt", men att jag blivit mera sann mot mig själv och mot andra och som ett led i det kanske blir även att jag vill berätta hur jag känner för henne. Men ditt inlägg fick mig att inse att hon kan bli obekväm snarare är smickrad och då är det nog inte värt att ta den risken. Tack!

Annons:
Upp till toppen
Annons: