07. Könskorrektion

Allt fler unga söker vård för könsdysfori

2015-10-16 18:42 #0 av: monstermash

Läste nyss att allt fler barn & unga söker vård för könsdysfori (född till fel biologiska kön).

Vet du själv om något barn eller ung människa som sökt vård för samma, eller har samma tankar? Tänker nu på yngre individer och inte vuxna unga. Hur skulle du reagera om ditt barn meddelade att hen inte identifierar sig med sitt biologiska kön och är det någonting ni pratar om?


Källa.

Vill du se valpbilder så titta gärna på min instagram.

Anmäl
2015-10-16 19:05 #1 av: [Lizzier_83]

Vet en liten kille som sagt det hela tiden, att han skulle vilja vara tjej istället. Nu är han bara nio men jag tror man föds med den känslan, inte att den bara dyker upp helt plötsligt en dag.

Anmäl
2015-10-16 19:28 #2 av: [WiresInABox]

Jag skulle nog känna väldigt stor sympati med mitt barn (som jag inte har än) och vara ledsen för hens skull eftersom det är något jag själv gått igenom och vet att det kan vara ett helvete, det är inget jag önskar någon jag tycker om. Men jag skulle ta hen på fullaste allvar och stötta fullt ut och att jag själv gått igenom samma sak (även om omständigheterna kommer skilja sig) tror jag kan vara till stor styrka och hjälp för mitt barn. Alla som kommer motarbeta hens process på något sätt ska få med mig att göra. Om jag får barn kommer de antagligen vara väldigt medvetna då jag såklart kommer vara öppen inför dem och om någon av dem själva skulle upptäcka att de var trans hoppas jag inte att tröskeln skulle vara alltför stor för att de ska våga komma ut (så kommer det säkert finnas idioter som tror att jag ska ha påverkat dem till att "bli trans", men det sitter ju djupare än så, påverkan är väl i så fall att de är medvetna, har koll, veta att de kommer få mitt stöd osv). 

#1 Det är klart att den känslan sällan bara dyker upp helt plötsligt över en natt, det kommer ju oftast lite smygande... däremot måste man inte ha fötts med den känslan för att man ska vara transsexuell på riktigt. Jag upptäckte det sakta men säkert under början av puberteten (tänkte inte alls på det innan dess) och jag vet många som upptäckt det senare än så, det blir inte mindre på riktigt bara för att man inte föddes med känslan. Förr i tiden var det vanligare att man trodde det men det är ganska förlegat synsätt nu. 

Anmäl
2015-10-16 21:54 #3 av: [Lizzier_83]

#2 Skrev jag att det var mindre på riktigt?

Anmäl
2015-10-17 10:58 #4 av: monstermash

#1 - Vet du hur hans föräldrar tog det hela? Var det någonting dem pratade om innan han började säga det?

Vill du se valpbilder så titta gärna på min instagram.

Anmäl
2015-10-17 11:49 #5 av: [Lizzier_83]

Nej, de hade aldrig tänkt tanken innan. Han har flera bröder, både äldre och yngre och ingen av de andra har den känslan. Jag tror föräldrarna tar det med ro, han är ju inte så gammal ännu.

Anmäl
2015-10-19 13:35 #6 av: Ravynsfair

Jag har inga egna barn och har inga planer på att skaffa MEN om jag mot förmodan skulle göra  det och barnet visar sig ha detta "problem" så skulle jag stötta hen fullt ut, absolut. 

Skulle barnets far vara min nuvarande sambo så vet jag att även han skulle göra sitt yttersta för att stötta hen, han är en väldigt öppen person likt jag själv och vi diskuterar ofta liknande då jag är lite "genderfluid" av mig. 

Skulle med andra ord inte se något problem med att ha ett "sådant" barn. 
Både jag och sambon är starka individer och kan stå emot folk med andra åsikter om det hela, det är vår skyldighet att stötta barnet så att hen får utvecklas och bli lycklig. 

Vänliga hälsningar Sanna. 
Medarbetare på Blandrashundar, HBT & Socialt stöd.ifokus Sol

Anmäl
2015-10-19 14:02 #7 av: Wony

Nu har jag absolut inga som helst planer på att skaffa barn själv, men om jag mot all förmodan skulle det så vore det självklart att barnet skulle få så mycket stöd det behöver och accepteras precis som det är. Men som sagt, det finns inte i min världsbild att jag skulle skaffa barn.

Rent generellt är jag för att man accepterar barn som inte identifierar sig med det kön den fötts som. Även om de är små så måste man ju också förstå att deras upplevelser är viktiga och att man måste stötta och hjälpa så gott det går.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.