Så jag har bara varit i förhållanden med killar, men jag har haft känslor mer för tjejer. Lägger sällan märket till killar om jag är ute, lägger märke mer till tjejer å deras leenden eller hur dom rör sig. Hur deras skratt låter osv. Min första kärlek var en tjej. Hon hade långt brunt lockigt hår, bruna ögon med lite gult i å fräknar över näsan. När hon skrattade riktigt högt så lät hon som en gris vilket jag älskade. Jag visste då att jag var kär i henne för pojkarna intresserade mig inte. Vi brukade pussas ibland men tror nog att det betydde mer för mig än för henne. En dag ville hon inte pussas då hon tydligt gillade killar å jag blev lite förvirrad. ( Jag var inte gammal när detta hände kanske runt 10 år) Jag sa att jag älskade henne som en pojke gillar en flicka för jag visste inte hur jag skulle förklara mina känslor då. Hon blev rädd sprang iväg. Nästa dag så hade våra tjej kompisar fått reda på vad jag hade sagt av henne. Dom skrek glåp ord efter mig å kastade sten å pinnar efter mig. Jag sprang hem å var jätte ledsen men jag berättade inte detta för någon. Jag har haft känslor för tjejer efter det men har bara skjutit undan dom, övertalat mig att det är inbillning. Å har försökt att bara vara med killar, men när jag sitter å fantiserar om tjejer tänker på tjejer å ja allt handlar i stort sätt om tjejer. Så har inte mina förhållanden funkat, jag har älskat dom för dom personerna dom är men aldrig mer än så. Nu efter jag har varit med om en del det senaste halv året så är jag såå förvirrad å rädd. För jag vet att jag inte är straight. Men vad är jag? Är så rädd att ens veta sanningen men får ångest av att inte veta. Så många tankar så många inre diskussioner. Vad ska jag göra? Jag har ingen att prata med och det gör mig ärligt talat lite galen.
