Jag identifierar mig som demisexuell och beskriver det precis som du gör i ditt stycke om det. Finns det ingen emotionell koppling finns det ingen sexuell attraktion heller från min sida. Ibland uppstår inte sexuell attraktion hos mig trots emotionell koppling, så jag gissar att jag balanserar lite på gränsen mellan demisexuell och asexuell.

I mångt och mycket tror jag att sexualitet kan vara flytande och kan förändras över tid, mycket beroende på oss själva och vad som händer i våra liv samt hur vi själva förändras. Plus vad vi upptäcker om oss själva. Med det menar jag att jag inte tror att det är omöjligt att gå från att känna sig till exempel demisexuell till att känna sig asexuell eller tvärtom.

Vem som helst, oavsett sexuell läggning, kan tappa sexlusten i veckor, månader eller rentutav flera år beroende på vad som händer i livet. Stress, utmattning, depression, utbrändhet och stora förändringar är exempel på vad som kan trigga det, men det finns även medicinska orsaker. Vissa typer av hormonella preventivmedel påverkar sexlusten negativt och vissa mediciner har den effekten också. Bara som några exempel.

Hur känner du själv över det hela?

Jag vet inte om jag gav någon bra input direkt. Jag är väldigt trött i skallen nu för tiden, men kände att jag ville skriva något till dig.

#0: Jag håller helt med Mitchika ang hur sexualiteten kan förändras, utvecklas och påverkas under livet. 👍

Det enda jag kan fylla på med är att prata med din partner om hur du tänker och känner.
Jag har inte barn själv men kan tänka mig att det är väldigt vanligt att den ena eller bådas sexuella energier förändras iom en så stor livsomställning som att få barn.

Du skulle kunna be om att få kontrollera dina blodvärden på vårdcentralen för att utesluta att det är något så simpelt som en vitaminbrist eller hormonell obalans i kroppen som spökar.

Andra tips jag kan komma på är att googla runt och läsa om hur andra par hittade tillbaka till det sexuella efter att de blev föräldrar. Eller prata med en utomstående part (parterapeut?) om det skulle kännas enklare för er att ventilera med en utomstående.

Till sist vill jag bara förtydliga att det på inget sett är ett "misslyckande" om det är så att du glidit över mer på det asexuella delen av spektrat.

Jag måste säga vilka konstiga saker det finns som man inget vet om men lär sig när man läser på den här sajten. Jag är själv upp i åren lite och ser inte sex som den nödvändiga faktorn jag har väl blivit lite för gammal för det där och är trygg i min vardag med mina värderingar om livet och nöjd med det jag har.

Många som frågar är väldigt unga och här önskar jag att vi äldre kunde förklara att allt är inte sexuellt det handlar om så mycket utöver det för allt handlar inte om sex det handlar om vad man känner för en annan människa så jag vill råda dig att bara var den du är och acceptera, det är inte lätt men försök och du kommer att vinna en frihet för just dig.

Tack för era svar :)

Jag behöver verkligen prata med min sambo om det här. Och vad som sades om preventivmedel hade jag inte ens tänkt på! Jag har p-stav sedan kort efter sonens födelse, så det kan ju absolut spela in i det hela.

Dessutom har jag haft rejäl anemi, Hb 80, en längre tid. Det uppdagades nyligen, så det kan ju definitivt också spela in.
Järntabletter och samtal med sambon kanske kan få igång det igen. Sex är inte allt, men det är något jag finner trevligt med min sambo, så vill gärna nå den punkten igen.

Funkar det inte och jag inte "kommer igång" igen så har jag nog kanske blivit asexuell och då får det vara så :)