"Fake" bisexuell?
Hej ny här :)
Känner att jag skulle vilja ha lite allmänna synpunkter om att komma ut och om hur andra upplever deras sexualitet/ könsidentitet är nämligen lite förvirrad haha.
Jag är bi och genderfluid (tror jag iaf), har ju då suttit i den berömda garderoben hur länge som helst. Men lyckades ju då få boende men en annan tjej som också är bi vilket gjorde mig lite mer bekväm att prata om det.
Men nu har jag fått höra ifrån flera att jag "låtsas" vara bi (har inte vågat mig ut med min könsidentitet än) och känner att jag inte vet riktigt själv. Inser väl själv att båda mina föräldrar inte är så accepterade när det gäller att inte passa in i normerna, men tycker nu att jag kanske inte är bi eftersom jag ändå inte har någon annan erfarenhet än min egen och det inte är något som det pratas om hemma (bortsett ifrån negativa åsikter då).
Så skulle väl mestadels vilja höra om hur andra upplever sin sexuella läggning och könsidentitet? Sedan är ju tips på att komma ut (är ju som sagt lite feg av mig) också uppskattat. :)
Förstår jag det rätt att flera i din närhet påstår att du är "låtsas" bi eftersom du inte har erfarenhet av romantiska/sexuella relationer med män och kvinnor?
Om så är fallet så är det rent skitsnack. Ens sexuella läggning har ingen kriterielista över praktiska erfarenheter som man bockar av innan man blir 'officiellt gay/bi/etc.'. 🙂
Jag visste att jag var bi redan innan jag haft mer än vänskapliga relationer med män och kvinnor. Man måste inte ha "provat på" för att veta.
Omkring 15-års åldern förstod jag att jag var trans (FtM) men det dröjde tills jag var 30 innan jag kände mig redo att påbörja min könsidentitetsutredning.
Idag är jag 37 och mår bättre än någonsin sen jag fick 'komma hem' till min egen kropp och identitet. 😄 Jag följer absolut inte normen för hur killar 'ska' vara men jag är jag och sen får folk tycka vad de vill om det. Gillar de inte folk utanför normen så får det vara deras huvudvärk. 😊 "F#ck normal!" är mitt motto.
Det är så otroligt olika hur man väljer att komma ut och för vilka man gör det.
Jag har aldrig gjort en stor grej av att nämna att jag är bi eller trans. Vill jag nämna det så säger jag det bara, utan några krusiduller.
När jag kom ut som bi i tidiga tonåren så berättade jag det först för min då närmsta vän och sen pö om pö så visste resten av kompiskretsen. Antingen sa jag det face-to-face eller så skickade jag ett kort SMS.
Det var samma strategi när jag kom ut som trans, face-to-face eller via SMS.
Om det känns för läskigt att komma ut så kanske det är ett tecken på att du inte är redo än? Eller inte redo för att komma ut för just den personen ännu?
Ta det i din takt och gör vad som känns rätt för dig. 🫶
// Harley
Jag håller med #1 och jag är homo fast jag har ingen erfarenhet alls av sex eller något i den stilen men jag vet ändå att jag är homo.
Ett gott skratt förlänger livet
#1: tror du förstår det rätt men är inte helt hundra då de inte sagt till mig direkt utan fick höra det av en gemensam vän, tackar så mycket för svar :)
#2: tackar för svar :)
#3: jag håller med #1.
Det finns tyvärr en del fördomar även inom hbtq+ kretsar, trots att det i grunden ska vara en inkluderande plats. Men som en gay tjej jag dejtade sa till mig "fuck them, låt ingen nedvärdera din sexualitet". Om du är bisexuell så är du bisexuell, låt ingen annans osäkerhet påverka dig. 💛
Jag hade det själv svårt att komma ut, mina föräldrar var inte alls glada i det och min pappa var rent hatisk. Men de flesta av mina vänner var stöttande och de vänner som inte var det är inte vänner till mig idag. Det viktigaste är trots allt inte någon annans bild av hur en viss sexualitet "ska" se ut. Jag lät det där påverka mig en gång vilket förstörde en relation med en kvinna jag tyckte mycket om, det är något jag ångrar idag. Så stå på dig! Och som sagt, du behöver inte berätta för alla direkt. 😊
- Redigerat 2024-08-14 20:58 av Suddgummit
#5: tackar :)